Varför inte skriva tillsammans?

~Mara~
"Men ser man på? Är du här nu igen?"
Jag behövde inte ens vända mig om för att gissa vem det var. Pansy Parkinson stod framför mig och bakom henne stod två trolliknande pojkar som grimaserade elakt. Jag suckade tungt. Vad tusan hade jag hamnat i?
"Och vad vill du ditt lilla kräk?" frågade jag elakt.
"Visa dig hur vi behandlar blodsförrädare."
Ilskan bubblade upp igen. Hur vågade hon!? Jag var av helt rent blod och om det inte varit så att vi stod mitt på gatan i Diagongränden så hade jag skickat Crucio-förbannelsen över henne! Ingen kallade mig blodsförrädare!
"Försök ni bara och jag lovar att jag ska knyckla ihop era ansikten och slänga det till en Ungersk taggsvans. Den kan säkert strimla er till det ni verkligen är!" fräste jag med mitt uppretade humör.
"Du skulle väl antagligen inte våga dig fram till en, blodsförrädare!"
Jag vände mig mot en pojke i min ålder med vitblont hår och gråa ögon. De två trollen och fiskmåsen skrattade och det började klia i fingrarna efter att slå till dom allihopa.
_______
För långt?

Nej!!! Skriv långt hela tiden, det är bara bra!!!

HAPPY

Vems tur?

[WONDERFUL, OCH YÄÄÄSH ÄNTLIGEN DIAGONGRÄNDEN!
och Hanlio...här ska du få se på någon som skriver LÅNGT...ehehe (a) ]

Draco nickade bara kort åt Laura och såg henne försvinna in
i butiken.
Han hade redan köpt sin trollstav, det hade blivit en nästan exakt kopia av sin fars förutom att Dracos stav bestod av hagtorn istället för ek.
Han fingrade på den tio tum långa trollstaven och motstod frestelsen att dra fram den och vifta lite.
Hans föräldrar hade strängt förbjudit honom att göra det, som så mycket av allt annat som han hade velat göra men som han förbjudits till eftersom det kunde skämma ut dem.
Han undrade lite vem den där flickan Laura var som hade sovit hos dem i natt.
Han hade inte gillat henne.
Det hade inte hans pappa heller gjort, hon var säkert en smutskalle....
Ljudet av röster fick honom att vända sig om och få syn på fyra barn i sin egen ålder.
Han kände tydligt igen tre av dem.
Pansy Parkinsson, en kraftig flicka med mörkt flottigt hår och
ett bulldog liknande ansikte, och så Dracos två kompisar Crabbe och Goyle ; som båda två liknande lätt utsvultna valrossar.
Alla tre var barn till Dracos föräldrars vänner och det var på det viset som dem kände varandra.
Den fjärde flickan kände inte Draco igen, men han tyckte att hon var söt.
Han kunde inte låta bli att stirra lite på hennes hår, som var blått i olika nyanser och ögonen hade en konstig mörk violett färg som fick henne att se lite märklig ut.
"Draco!" pep Pansy och kastade sig om halsen på honom.
"Ååå vad jag har saknat dig!!"
"Släpp mig!" fräste han och knuffade henne ifrån sig.
"Jag har ju sagt åt dig att jag hatar när du gör sådär!"
"Förlåt." Flickan såg skamset ner i marken och mumlade något ohörbart, och Draco nickade åt Crabbe och Goyle som genast skyndade sig att ställa sig bakom honom.
Sedan vände han sig mot Mara och höjde på ögonbrynen.
"Vem är du?"

Utmanar du mig, Elzyii? *sur, mördande Mara-blick*

En bit bort stod 5 barn, jag (mycket enklare att skriva jag-form) närmade mig långsamt, jag kände inte igen någon av dom.
- Vem är du? hörde jag den ljushåriga pojken säga.
- Jag? sa flickan med blått(?) hår, hon ville dra ut på tiden, sånt kunde jag.
Pojken med ljust hår nickade.
- Mara, mumlade flickan som tydligen hette Mara.
- Och... Du? han pekade på mig. Jag visste att jag såg förvånad ut, jag rodnade lite där jag stack fram huvudet bakom ett hörn.
- Jag? upprepade jag.
- Ja, du! jag började gå mot de, jag darrade.
- E-emelie, v-vem är d-du?
- Draco Malfoy, och... du, en smutsskalle, eller hur!
- V-vad är det?
- *tillgjord suck* Smutsskallen vet inte vad en smutsskalle är! Ha ha! han vände sig mot de andra.
- Han menar en mugglarfödd, sa Mara och granskade mig från topp till tå.
- Hm, vi går! sa Draco. Det stinker smutsskalle här! Haha!
Mara gick åt ett annat håll. Jag gick mot "Ollivander`s", honom hade jag redan träffat.
Väl där inne såg jag flickan som log mot mig förut, hon var påväg ut.
___________________________________________________________________________________________
Skrev jag rätt om er andra? (osäker)

När jag gick ut så råkade jag puta till flickan från förut.
"Oh förlåt!" Sa jag och tittade med en förlorade blick på henne.
Jag hoppades hon inte skulle bli för arg.
"Gick det bra?" frågade jag.
Jag hoppades värkligen att hon mådde bra.

Oj! Vad kort!
(Jag är faktist forfarande följare, för ni skriver så bra!)