Listen To Your Heart [SV](1DB)

WAAWAWWAWAAW.

SNÄLLA.SKRIV.MER.
I.VANLIGA.FALL.BRUKAR.JAG.TYCKA.OM.CLIFFHANGERS.
MEN.INTE.NU.

Inte för att stressa, men du skriver så väldigt AWESOMEBRA så man blir beroende av dina ffs.

Aaa,vad har hänt henne?!
jag vill ha meeer!!(inte för att stressa eller så )

Awesome som vanligt! ♥

Nu är jag hemma och är brun! Vill skriva ett nytt kapitel nu så den som kommenterar först är bäst

Ja, du är till baka, hoppas du hade det bra och hoppas a nästa kapitel kommer snart♥

Yey! Nytt kapitel!

Kapitel 7 What's going on?



Nicole's POV

"Teddy... Mummy loves you, daddy loves you, every one loves you."
Jag pressar fram ett leende mot den tre månader gamla bebisen.
Jag är hos mamma och pappa nu när de andra letar. Jag passar Theodore för att han ska ha någon att känna sig trygg hos.
"Nicky, do you want some tea?", undrar mamma.
Jag nickar bara. Jag har bara inte lust att prata med folk som förstår mig. På riktigt. Jag sitter här och pratar med en bebis som inte förstår ett skit. Men bara för att det är min son och jag älskar honom.
Jag vaggar vagnen tre gånger till innan jag tar upp honom. Den varma, sovande bebiskroppen är så mjuk och ömtålig. Det känns så mysigt att en varm liten människa i famnen, känna dess dofter, klämma på dess kinder och kyssa dess panna.
Jag ser på honom, min son. Han har öppnat ögonen nu. Han ser in i mina ögon som om han förstår hur jag tänker.
"Mamma, det är okej. De kommer att hitta henne. Du behöver inte oroa dig."
Ha, såklart inte. Inte nu, vid den här tiden. Nej. Absolut inte. Nej.

Niall

"Can we go home? I'm tired!", stönar Louis's son Robin.
Han är tre nu och är så lik Louis så att det inte är sant.
Louis grabbar tag i sin sons hand väldigt vänligt.
"No, not yet. We are serching for a person, Rob.", han förklarar med så len röst som möjligt.
Men sedan så funderar han.
"Or... go to mum."
Jag ler. Jag får nästan tårar i ögonen när jag ser att något sånt kommer hända med mig också.¨
"Pappa, kan vi gå? Pappa, jag behöver gå på toa, kan du hjälpa mig? Pappa, jag är trött, kan du stoppa om mig?"
Barn är så söta. Ibland har jag bara lust att gräva in ansiktet i deras mjuka hals och bara lukta på dem. Att jag aldrig har gjort det på min son?
"I've found something here! Oh, it is the girl! We have to go to the hospital now!", skriker en man från Missing People England.

Nicole's POV

"Lea Thomson, at the fourth.", säger jag till kvinnan i receptionen.
"Room 305.", förklarar hon.
"Good, kan i go upstairs with this?", säger jag och pekar på vagnen.
Kvinnan nickar.
Jag går längs med korridoren till en dörr där det står 305 på. Jag sätter handen på dörrhandtaget och pressar ner det. Jag tänker hela tiden på: Hur mår hon? Är det rätt tjej? Kan hon vara med på bröllopet i övermorgon? Jag är så okänslig. Jag tänker på mitt bröllop i den här situationen.
När dörren är öppen går jag in med vagnen.
"We are here.", väser jag.
Jag har tårar i ögonen och en stor klump i halsen. Jag ställer vagnen intill väggen och tar upp det numera vakna barnet. Jag räcker över honom till Niall och sätter mig på en stol bredvid honom.
"Nicky... come.", viskar Lea från sin säng.
Hennes hår är trassligt och hennes ansikte är smutsigt.
"Call Sandy and Cat, please. I know who it was.", viskar hon svagt i mitt öra.
"Who?", frågar jag.
Men hon blundar. Och somnar, tror jag.
"Niall.", säger jag och sätter mig bredvid de två pojkarna i mitt liv.
Jag smeker min sons kind.
"Can I use your phone? I have too call some one."

Niall's POV

"Mhum... yes... no, it isn't true! Sandy, no!", säger Nicole i telefonen.
Jag kramar barnet som jag har i knät medans han håller på med mitt halsband som jag nästan alltid har på mig.
Sedan lägger Nicole på och räcker över telefonen.
"What was that?", frågar jag och tar ner Theodore's händer som nu är i mitt ansikte och håller på med min haka. Att han ens når upp dit...
Jag får inget svar utan hon går raka vägen till Lea som viskar något i hennes öra.
Nicole bryter ut i ett skrik.
Hon går ut till mitten av rummet.
"It-it was S-Selma.", stammar hon. "Selma did it."

__________________________________________________________________________
Nu är bara frågan:Var detta ok för Selma...? För annars ändrar jag det.
Men aja, vad tycks? Möhippa i nästa kapitel och sen bröllop... Det ska bli så kul att skriva om!!!

AWESOME kapitel♥♥

superdupermeabra!!

BÄST. PUNKT. ♥