The Hunger Games (Roll)

Kan jag hoppa ut?

Jag har inte tid just nu...

Sebastian vänder sig om och får syn på en flicka som springer mot en pilbåge, vilket är i stortsett det enda vapen Seb inte kan använda. Seb springer åt samma håll, och när hon böjer sig fram mot pilbågen kastar han lasso. Det ramlar över henne och han drar åt så att hon sitter fast.
"Naturligtvis!" ropar Seb tillbaka till någon, han kan inte uppfatta vem. Men det spelar ingen roll, det betyder att vem det nu är inte kommer försöka döda honom nu.
"Hejsan tjejen," säger han till Liney men bestämmer sig för att inte döda henne, hon kan komma till användning senare, "Gå ingenstans," säger han och knyter fast repet ordentligt så att hon inte kan röra armarna. Därefter ställer han sig upp, tar tag i en av hennes knivar och springer bort från hornet för att kasta en av knivarna på en tjej från distrikt 9 som höll på att smita därifrån.

((Märkt att jag typ är den enda som skriver i tredjepersonsform, är det okej om jag gör det?))

Springer vidare och ser att seb binder fast en tjej en bit bort, lin lr vad hon nu hette, från tolvan. Jag känner hur det hugger till lite i brösten, varför dödade han inte henne? Men jag hinner verkligen inte tänka mer på det nu.
Jag hittar en yxa en bit bort och stoppar den i bältet, jag behöver så många vapen som jag kan hitta. Jag tänker lite på min familj, min syskon kmr säkert vara stolta, speciellt Caleb, han vann ju för några år sedan och folk förväntar sig att jag ska vinna, tänk att ha 2 segrare från samma familj, som Cashmere och Gloss, från töntiga 1:an. Aja, bara att springa vidare

Jag sitter fast, i klistret sitter jag. Jag försöker att ta mig loss då en spelare kommer mot mig meed ett spjut i högsta hugg. Jag slår upp fötterna i ansiktet på honom och ställer mig upp. Armarna var binnda men inte mina ben. Spjutet ramlar i magen på honom och han hade presis dödat sog själv. Jag drar upp repet mot en av pilarna och är fri igen. Jag tar kogret och bågen, även knivarna och sätter runt mijdan och hänger väskan mot ryggen. Jag beslutar att det där var nära nog och springer i den täta skogen.

När gongongen ljuder rusar Will mot mitten, han tar sikte på ett bälte med knivar, och en påse med något innehåll som liknade kulor.
Men innan han hinner fram till påsen kastar sig en pojke som är ett år äldre sig över honom. Båda tumlar omkring på marken innan Will lyckas få upp en kniv och sticka in den i magen på pojken.
Stressad ser han sig om efter kulorna, hittar dem och sätter fast dem i knivbältet.
Men runt omkring börjar många springa iväg, många döda och några stannade kvar och verkade bilda en pakt. Dem skulle döda honom direkt.
Fan, tänkte Will. Vad ska jag göra nu?. Då fick han en djärv idé. En farlig idé.
Innan någon han se honom kastade han sig ner bredvid personen som han hade dödat. Förhoppningsvis trodde dem som var kvar att han var en av liken, med allt blod som han hade på sig från striden.
Och nu, var det bara att vänta på mörkret.

Jag svingar mig upp på en gren och tittar upp ovanför trädtopparna och ser hornet. Skulle jag vinna det här? Hade jag tagit fel på min styrka? Nej jag fick ju facktiskt en 10 i poäng! Jag ser att dem fortfarande kämmpar och ser när en kille som jag tror heter Will kasta sig ned bredvid en annan död kille. Jag skakar lätt på huvudet. Tror han att jag är dum eller? tänker jag och siktar hårt pilbågen. Jag släpper och ser hur den träffar i hans ben. "ha!" viskar jag.

Seb känner en stöt av skuldkänsla när han ser tjejen han nyss knutit fast springer iväg. Det var tydligen ett misstag att inte döda henne, vilket måste innebära att hon kan bli ett problem om hon nu kunde få loss sig själv. Seb tvekar utifall att han ska följa efter henne, men när han tittar tillbaka är hon borta.

Sebastian springer tillbaka mot Hornet och letar efter fler knivar, hittar några och ser med förundran en pil swisha genom lyften. Vart kom den ifrån?
Han kastar en kniv mot någon kille i distrikt 6 men missar. Pilen kom från ett träd, han bestämmer sig för att komma ihåg vilket träd det är för att senare kunna gå tillbaka utifall att det är någon som gömmer sig där.
"Hur många har du tagit än, Corinne?" frågar Seb med ett rop och får förnöjt tag på ett lätt och smidigt svärd. Han är hela tiden på sin vakt utifall att någon skulle gå oväntat till angrepp.

Seb vrålar ngt om hur många jag har tagit.
"2" skriker jag tillbaka, och kastar en yxa i huvudet på pojken från 3:an, "lr 3 med han". Det ser rätt tomt ut, dem flesta här verkar vara döda "ska vi dra?", frågar jag dem andra, karriäristerna.

Jag vart glad över att den träffade. Sogen var tät och jag syntes omöjligtfrån marken så jag bestämmer att det här är en bra plats att sitta på. Jag ser på planen. Jag kanske skulle kunna hämta den där lilla väskan och rakbladet som ligger bredvid hornet? Jag hoppar snabbt och smidigt ned från trädet. Jag river av en bit av tröjan jag hade på mig så att magen syns. "toppen" säger jag och hårt mot mig själv och springer osynligt in mot hornet.

"Dra?!" skriker Seb, "Är du galen? Då kommer alla små fjollorna välla fram och ta maten! Nej, vi stannar här. Det är här vi ska ha vårt läger!" ropar Seb och får precis syn på den där flickan igen. Seb springer fram och hoppar på henne just som hon sträcker sig fram efter en väska. Svärdet ramlar åt sidan men den kommer knappt behövas. Hon kan inte röra sig under hans tygnd.
"Hejsan gullet," säger han och lutar sig lätt framåt, efter att ha sett sig om så att ingen attackerar honom bakifrån, "Varför sprang du? Varför gjorde du inte som jag sa?"