Du vet inte allt (3:e generationen)

Jag ÄLSKAR denna ff:en!!!!!

Jag är så glad över att ni inte gillar Bradley, då har jag lyckats!

Nu har jag kommit en bit i historien och ni skriver att kapitlen är jättebra. Det skulle vara roligt att få veta vad ni tycker är särskilt bra och ifall det finns något som jag kan förbättra.

April kommer vara med i det här kapitlet väldigt mycket och i tidigare kommentarer har det skrivits att ni inte riktigt är förtjust i April. Skulle vara roligt om ni skulle vilja skriva varför. Jag trodde att jag skapat en bra karaktär, en motsats till Bradley alltså, men om så inte är fallet så får ni gärna ge mig konstruktiv kritik!

Hoppas ni gillar kapitlet!
________________________________________

Kapitel 14
James
- Inte kan du väl mena att hon är lika hemsk som han är? säger April.
Sedan vi hörde vad Besserwissern sa har hon varit i chock. Jag rycker på axlarna och slöbläddrar i min bok om kvastskötsel.
- Den där lilla tjejen, som inte ser ut att kunna skada en fluga, säger du att hon är lika högdragen, lika avskyvärd och lika…fruktansvärd som det där blonda monstret?
- Jag vet inte vad mer jag kan säga än att skenet bedrar. Hon satt framför mig och lät precis som han gjorde precis, säger jag.
April sätter sig på sängkanten.
- Jag kan inte tro det. Inte förrän jag har sett det med egna ögon, säger hon.
Jag suckar och lägger ifrån mig min bok.
- Kan vi inte prata om något annat? Något roligare? Hur går det för Noah föresten? frågar jag.
Aprils näst yngsta syskon, och enda bror, började Hogwarts i år och han blev sorterad i Gryffindor men eftersom jag inte håller till lika mycket i Gryffindors sällskapsrum längre så har jag inte kunnat prata särskilt mycket med honom.
- Det går bra, han trivs. Eftersom både jag, Stephanie och Katie har pratat om Hogwarts så har hade han koll på det mesta. Han har skaffat många vänner, även utanför elevhemmet. Tydligen har han träffat en kille ifrån Ravenclaw, Parker tror jag att han heter, och de kommer riktigt bra överens.
- Det låter ju bra. Ja, stackaren har ju fått höra en hel del om Hogwarts, säger jag.
April syster Stephanie är 21 år och slutade Hogwarts för ungefär fyra år sedan. Hon gick i Gryffindor tillsammans med Victoire. Katie går sitt femte år men i Hufflepuff.
- Tänk då hur det kommer vara för Dorothy, säger April.
Dorothy är det senaste och sista tillskottet i familjen Hale.
- Men med tanke på att hon bara är ett halvår än så länge så kommer det dröja ett bra tag innan det är hennes tur att börja här, säger jag.
Min flickvän nickar och kryper ner intill mig.
- Då är vi gamla nog att ha egna barn, säger hon.
Jag ler och kysser hennes panna.
- Ja, jo, det är vi, säger jag.
April tittar upp mig.
- Det vore väl något, en liten April och James bebis, säger hon och ler.
- Ja absolut, men vi kan väl komma överens om att vänta tills vi har någonstans att jobba och bo? frågar jag.
Hon nickar och sträcker lite på sig.
- Men det skadar ju inte att börja…träna redan nu, säger hon och ger mig en kyss.
Jag skrattar och lägger armarna om henne. Just nu är jag väldigt glad över att Scarlett och hennes vänner gick. En stund senare måste vi ta på oss kläderna igen för att gå ner och äta middag. Hand i hand går vi genom korridorerna och upp och ner för trappor. Vid stora salen får vi syn på Zach som står och pratar med sin ett år yngre lillasyster Sophia. Eller ja, egentligen så flirtar med hennes tjejkompisar. Stackars Sophia som inte får ha sina vänner i fred. När han får syn på oss säger han hej då till dem och gör oss sällskap. Roxie sitter redan vid bordet.
- Vad har ni hittat på då? frågar Roxie när vi sätter oss ner.
- Det syns ju på lång väg vad de har gjort. Vad annars finns det för anledning att le så där brett? frågar Zach och April rodnar.
- Man får väl passa på. Tornet var ju tomt, säger jag och får ett slag på armen av April.
- Vadå? De vet ju redan, säger jag oskyldigt.
Hon himlar med ögonen och istället för att fortsätta diskussionen så börjar hon ta för sig utav maten. Halvvägs in i middagen verkar Zach komma på någonting.
- Sophias kompis Vanessa påminde mig om maskeradbalen. Vi måste börja kolla på masker så att de bästa inte försvinner, säger han.
Jag nickar.
- Vänta lite, påminde hon dig? frågar Roxie.
Zach nickar.
- Hon sa ”Glöm inte bort att maskeradbalen är snart”, säger han.
Roxie och April tittar på varandra och himlar med ögonen.
- Vadå? frågar Zach som nu ser väldigt förvirrad ut.
- För att tillbringa större delen av din lediga tid att flirta med tjejer så är du väldigt dålig på att märka när någon flirtar med dig, säger April.
Det tar ett tag innan det hon säger går in hos Zach.
- Vänta, vill hon att jag ska fråga ifall hon vill gå på balen med mig?
April och Roxie nickar ivrigt. Han tittar ner för bordet, bort mot där Sophia och Vanessa sitter. Och precis som om det var bestämt så tittar Vanessa upp mot oss. När hon ser att han tittar rodnar hon och tittar leende bort.
- Till och med jag förstod vad det där betydde. Gå och fråga henne, säger jag.
Zach nickar och tar ett djupt andetag innan han reser sig och går bort mot tjejerna. Vi följer honom spänt med blicken. Han knackar Vanessa på axeln och ser förvånansvärt nervös ut när han börjar prata. Vanessa, som redan började le när hon såg att han pratade med henne, ler nu ännu bredare och nickar. Jag skrockar och dricker lite av av mitt vatten. Zach kommer tillbaka med ett brett leende på läpparna.
- Då är det bara du Roxie som inte har en dejt ännu, säger jag och tittar på min kusin.
Till min förvåning så skakar hon på huvudet.
- Jag har faktiskt redan blivit frågad. Han heter Charlie Thompson och går i Slytherin.
- Jaha, där ser man. Då har vi alla alltså en dejt, säger jag.
April tittar på mig och lägger sitt huvud på sned.
- Jaså? Vem ska du gå med?
Jag tittar oförstående på henne.
- Med dig så klart.
Nu ser April förvånad ut.
- Huh, jag kommer inte ihåg att du har frågat mig, säger hon och ger mig en menande blick.
Jag himlar med ögonen. Suckande tar jag hennes hand och kramar den.
- April Joleigh Hale, vill du gå på maskeradbalen tillsammans med mig? frågar jag.
Hon ler och lägger sin fria hand på min kind.
- Nej, säger hon och vänder sig mot sin mat igen.
Vänta? Va?
- Vadå nej? Varför säger du nej? Du ville ju att jag skulle fråga dig? säger jag och hör hur upprörd jag låter.
Min röst går nästan upp i falsett.
- Så anledningen till varför du frågade var för att jag ville att du skulle fråga? säger hon.
- Ja! Eftersom vi har varit tillsammans i två år snart så antog jag att det var självklart att du och jag skulle gå tillsammans, säger jag.
Tydligen så var April inte särskilt förtjust i det där svaret, för blicken hon ger mig är mördande.
- Hm, okej, jag tar tillbaka det där. Och jag tar tillbaka att jag frågade dig till maskeradbalen. Jag ska hitta på ett riktigt speciellt sätt att fråga dig på, jag lovar, säger jag och ger henne en puss på kinden.
April tittar på Roxie och Zach.
- Borde jag bli orolig när han säger så där? frågar hon.
- Om jag vore du så skulle jag sova med ett öga öppet hädanefter, säger Zach.
Jag himlar med ögonen och kastar ett par haricots verts på honom. April skrattar och lutar sig mot mig.
- Orolig eller inte, jag är säker på att det kommer bli fantastiskt, säger hon.
______________________________________________
Hoppas ni gillar! Kommentera gärna!

Tror det här blev lite konstigt:
"- Då är det bara du Roxie som inte har en dejt ännu, säger jag och tittar på mig kusin.
Till min förvåning så skakar hon på huvudet.
- Jag har faktiskt redan blivit frågad utav en kille ifrån Hufflepuff. Han heter Charlie Thompson och går i Slytherin."

Personligt så skulle väl jag gilla om Charlie var en slytherinare, men han kan väl iaf inte ha två elevhem, haha

Tror det som gör att många inte gillar April är att hon verkar ha lite humörsvängar och blir irriterad över småsaker. Men hon är ju helt klart en bättre partner än Bradley! (Och så är det säkert för att alla hoppas på James och Scarlett)

Men jättebra iaf, ser fram emot fortsättningen! (Det som är jättebra är ditt sätt att skriva, det verkar så enkelt med ändå så får du med så mycket)

Hahha, oj, var nog lite för sent när jag läste igenom allting igår :p

Jättebra!!!!

April är absolut en bra karaktär! Personligen så gillar jag att James redan är tillsammans (och lycklig) med någon som man tycker om, det gör allt så mycket mer spännande ifall historien går så att James blir intresserad av scarlett istället..
Gillade kapitlet och skulle älska att få ett till i helgen..

Jag tycker om denna ff:en därför att du skriver så bra, utan några stavfel och man lever sig in i den.
Dessutom så skriver du på ett enkelt sätt så att alla kan förstå!

Själv ogillar jag April för att hon är överdriven, enligt egen åsikt då. Hon verkar vara en sån som har huvudet högt (vilket iofs är bra) och därmed tror sig vara bättre än alla andra, lite som Bradley faktiskt. :p Hon är lite för mycket. Sen att hon blir arg för sådana saker som balen gör att man vill sucka, typiskt såna som varit tillsammans länge. Antingen är de ett asbra avkopplat par som vet vart de har varandra eller så är en av dem som April. Jobbig som fan.

Intressant att Aprils lillebror blivit vän med Parker. ^^ Även intressant att få läsa lite om vad som händer runtomkring. (Vanessa och Zach t.ex... Vad tycker Sophie om det? Brukade själv flörta med min brorsas kompisar och vet att han inte tyckte om det xD)

I samma stycke som AuroraAlexius skrev om har du skrivit "..tittar på MIG kusin.." - Väldigt liten grej men värt att ändra ändå kanske?

----

Vet inte riktigt varför jag tycker du skriver så bra, men kanske har något att göra med att du får allting att bli en bra längd, händelser tar sin tid att bli skriva liksom.. ^^En sak som jag ogillar är att du skriver om vissa händelser från både Scarletts och James perspektiv, man vet redan hur de reagerar ju. Även om man inte vet hur de reagerar så kan du ju försöka skriva "Jag såg att hon inte verkade vilja prata om det"/"Hon såg verkligen ut att brinna för saken jag tagit upp."

Hoppas du inte tar det för hårt! Du skriver som du vill! Längtar efter fortsättningen. (Vill ju såklart se Scarlett och James på balen, men antar att något med maskerna kommer göra att de blir intresserade av varandra, eller iallafall James av scarlett... Typ att Bradley och James har samma kostym och därför blir Scarlett förvirrad? Är nyfiken! )

Håller med föregående, Apeil blir lixom arg för massa småsaker som om hon vill få uppmärksamhet och sen verkar hon inte gilla James lika mycket som James gillar henne... Men lite beror nog på att alla shippar Jamres o Scarlett haha!

Jag tycker du skriver skit bra!! Det kommer nästan alltid upp små problem eller bråk eller något så det blir Aldrig tråkigt att läsa. Vet inte riktigt hur jag ska förklara det men du är en azum författare!!!

Ahh! Längtar ihjäl mig till balen!

Tack för era kommentarer. Jag har tagit till mig er konstruktiva kritik och eftersom det inte är meningen att April ska vara den här krävande flickvännen som hon verkar ha blivit, så ska jag försöka skriva på ett annat sätt när det kommer till henne!

Hoppas att ni gillar nästa kapitel!

Kapitel 15
Scarlett
- Försök igen! säger professor Black och tittar ut över oss.
Jag rynkar min panna och svingar med min trollstav samtidigt som jag säger trollformeln i mitt huvud. Men nej, träplankan är fortfarande…ja, en träplanka. Jag tittar mig omkring. Förutom jag så är det bara ett fåtal som inte har lyckats förvandla träplankan till en leguan och tillbaka till en planka. Min blick fastnar i ett par bruna ögon som råkade titta åt mitt håll. James vrider snabbt bort huvudet när han inser att vi sitter och tittar på varandra och vänder sig mot sin kusin istället. Jag tittar ner på hans bänk och känner ett sting av avsky när jag ser hur det ligger en leguan framför honom. Jag fnyser.
- Ms Montgomery, du ser irriterad ut, säger professor Black, som plötsligt står intill mig.
Jag skakar på huvudet.
- Nej då professorn. Det är ingen fara med mig, säger jag snabbt.
Men jag kan se att han inte tror mig.
- Försök igen. Jag är säker på att du kommer lyckas, säger han och går sedan vidare.
Jag suckar och gör som han säger. Men nej, det fungerar inte. Jag lägger ner min trollstav intill plankan och lutar mig bakåt. Jag förstår inte varför jag inte lyckas. Eftersom James klarar av det så kan det uppenbarligen inte särskilt svårt. När lektionen är klar och professor Black har påmint oss om att studera till provet, som vi har om mindre än en vecka, kan jag se hur han styr sina steg mot mig men jag vänder mig snabbt åt andra hållet och försvinner in i strömmen av mina klasskamrater mot utgången. Jag vet precis vad han vill prata med mig om. Det är samma sak varje år. Jag är väldigt trött på att tala om det. När jag har klarat mig ut i korridoren dyker Leia upp intill mig. Hon suckar tungt.
- Den har inte kommit än.
- Vad har inte kommit än? frågar jag.
- Min klänning till maskeradbalen! Jag beställde den för en vecka sedan och enligt tidningen så skulle den vara här nu. Som tur är så är den magiska postorden är mycket snabbare än postordern i mugglarvärlden. Där hemma så skulle jag ha fått vänta på klänningen i nästan en hel månad.
- Den kommer nog hit snart, säger jag.
Leia suckar igen.
- Jag hoppas det. Maskeradbalen är bara en vecka bort.
Hon fortsätter prata på om klänningen, som jag ännu inte har fått se på någon bild eftersom hon vill att den ska vara en överraskning. Men enligt Leias beskrivning så kommer den vara något väldigt spektakulärt. Och säkerligen väldigt dyr. Hon sätter upp sitt långa hår i en tofs och suckar igen.
- Vad säger du om att gå till biblioteket? Jag behöver i alla fall gå igenom mina anteckningar inför provet, säger hon.
- Kan vi inte gå upp till mig istället? Det är mycket lugnare där, säger jag.
Leia grimaserar. Jag tittar frågande på henne. Hon suckar.
- Scarlett, Bradley har rätt. Jag har inte velat säga det här men om jag ska vara ärlig så känns det inte särskilt…hemtrevligt att vara där uppe. Jag vet inte varför, det måste ha med inredningen att göra. Jag menar, man kan ju nästan tro att ni är instängda i ett fängelsetorn.
Jag blinkar.
- Kom igen Scarlett, vi vet ju att Bradley har ett öga för det bästa och vi förtjänar ju det bästa. Det var ju därför vi blev placerade i Ravenclaw, säger Leia och armbågar mig försiktigt i sidan.
Men jag skrattar inte åt hennes skämt och när Leia ser det får hon något skamset över ansiktet.
- Nu har jag visst satt mig i klistret va? Förlåt, det var inte meningen att säga sådär om tornet. Särskilt inte eftersom jag kan se på dig att du tycker om det, säger hon lågt.
Jag nickar.
- Ska vi gå till ditt torn då? frågar Leia.
- Det är lika bra att vi går till biblioteket. Jag har för mig att jag hörde James och hans vänner prata om att de skulle sitta där uppe och studera efter lektionen, suckar jag.
Leia nickar och även om inte vill att det ska synas så kan jag se att hon blir lättad över att vi inte ska gå upp till mig. Inne i biblioteket hittar vi ett bord för två och sitter sedan resten av eftermiddagen under tystnad med näsan i våra böcker. Precis som jag förutspådde kommer det och går elever hela tiden och alla är inte lika intresserade i att göra sina läxor eller läsa i sin bok, så de sitter mest och pratar med varandra. Vid ett bord längre bort känner jag igen James bror Albus, som sitter tillsammans med en kille som har så ljust hår att det nästan är vitt. Även Leias och mina sovsalskamrater sitter vid ett bord. Eller ja, nu antar jag att de bara är Leia sovsalskamrater.
- Scarlett, är du fortfarande sur över att vi inte gick upp till dig? frågar Leia försiktigt.
Hon biter sig nervöst i läppen.
- Nej, säger jag.
- För jag menade verkligen inget illa. Ibland tror jag att Bradley påverkar mig med allt han säger, säger Leia.
Jag nickar.
- Bradley har alltid varit väldigt bra på att övertala andra.
- Det kan man säga, mumlar Leia och vänder blad. Men saknar du inte att umgås med oss? Blir det inte ensamt där uppe?
Jag rycker på axlarna och slår igen min bok.
- Det är klart att jag saknar att umgås med er men jag tycker faktiskt att det är rätt skönt. Jag menar, hemma så bor vi fyra stycken i en lägenhet som är menad för två, säger jag.
Leia tittar på mig och nickar.
- Okej, då förstår jag. Har inte du tröttnat på det här nu? För det har i alla fall jag. Vad säger du om att gå upp till Ravenclawtornet och prova frisyer till balen?
- Det kan vi väl göra, säger jag och börjar plocka ihop mina böcker.
Vi börjar diskutera ifall Leia passar bäst i uppsatt eller utsläppt och till min förvåning går jag in så mycket i diskussionen att jag inte märker att vi svänger av istället för att fortsätta rakt fram. Vilket vi borde ha gjort ifall vi var på väg till Ravenclawtornet. Utan att jag hunnit reagera står vi framför Morganas tavla.
- Men, vad gör vi här?
- Ändrade planer. Jag tänkte att vi kunde hänga här istället, säger Leia och ler ett snett leende.
Jag himlar med ögonen och tar mig sedan upp till mitt sällskapsrum. Sällskapsrummet är tomt men ifrån James sovrum kan vi höra skratt och höga röster.
- De sitter i alla fall inte här ute, säger jag.
Vi går in på mitt rum och jag slänger mig på min säng. Galathea, som nog har legat och sovit på badrumsmattan, kommer gåendes över golvet och hoppar sedan graciöst upp i sängen och kurar ihop sig intill mig. Leia ställer sig med en gång framför min helkroppspegel och börjar prata på samtidigt som hon drar i sitt långa hår åt alla håll och kanter. Jag nickar instämmande och ger en kommentar då och då men för det mesta så sitter jag tyst och tittar på när hon försöker demonstrera olika förslag på frisyrer. Och jag har absolut ingenting emot det. Om jag ska vara ärlig så känns det för första gången på hela terminen som att allt är precis som det har varit alla andra år. Inget försteprefektmärke, inget torn, och ingen James. Bara helt normalt.
________________________________________________
Hoppas ni gillar! Kommentera gärna!