(Dramione) Jag önskar...

inga problem! ♥ Blir jätteglad varenda gång jag ser att det är ett nytt kapitel! ♥

Jag har rätt så få som läser (har inget emot det) men får svar snabbt, och ofta

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ

Jag har tipsat om denna FF till min kusin! ♥

Meer! idag! om inte.. Blir jag mördaren

Alma blandar du inte ihop nu? med en annan ff? men ja du skriver bäst! meeer!

jo är nog så:3

men du vill iallafall ha ett nytt kapitel jag vet vilken ff du blandade med....

--------------------------------------------------------------------------
Kapitel 21, hata kärlek, älska hat

-Hermione, kommer du?
Fay stod i dörröppningen och väntade. Hermione såg sig i spegeln en sista gång innan hon suckade och gick till Fay.
-Oj, vad snygg du är idag Hermione? Ska du göra något speciellt...?
-Jag ska träffa Cedric efter matchen!
-Hoppas han vinner då.
Nere i sällskapsrummet väntade de tre tjejerna och Harry, Ron, Neville, Dean och Seamus på dem.

-och idag, kära vänner och hrrm.. ovänner...
-Lee Jordan, uppför dig nu!
-Ja Professor McGonnagall.... har vi kommit hit för att se på matchen mellan Huffelpuff, i gult, och Slytherin, i sina fula...
-Lee Jordan! Skärpning!
-Förlåt Professorn, och Slytherin i grönt, vilket är deras fula färg!
Harry och nästan hela Gryffindor skrattade, utom Hermione, Ginny och Neville. Katie Bell log, men skrattade inte.

Matchen var i full gång och efter bara några minuter ledde Hufflepuff med 190-40.
-Och där verkar det som om Draco Malfoy, sökare i Slytherin... bläää.... har fått syn på kvicken!
Och alldeles riktigt, Draco började störtdyka mot läktaren där Gryffindoreleverna satt.
-Omhanintegörnågotnukommerhanattkrocka! HJÄÄÄÄÄLP!
Lee blev alldeles tyst och kollade på helt förundrad. Precis innan Draco skulle ha åkt rakt in i några rädda förstaårselever vända han kvasten rakt upp och klarade det utan problem. Och i hans hand låg...
-Och Slytherin fångade kvicken!!! ojojoj... Inte bra för Ravenclaw som kommer möta dem nästa gång...

Hermione stod och väntade utanför omklädingsrummet eftersom hon och Cedric skulle gå direkt.
-Hermione...? Hej!
-Hej Draco! Grattis, du var jättebra!
-Äh... Tack, jag trodde att Cedric redan sett kvicken men jag tog chansen så...
-Hej Malfoy, grattis till segern.
-Ähum... Hej Cedric, det blev ju lika men.. .Tack
Cho dök upp bredvid Draco och log ett falskt leende mot Hermione och Cedric.
-Ursäkta, men jag måste stjäla denna snygging från er.
-Okej... gör det.
Cedric såg efter Cho och Draco. Hermione bestämde sig snabbt för att försöka rädda situationen snabbt.
-Så, Cedric, ska vi gå?
-Ja, let's go!
Cedric tog hennes hand och så gick de mot Hogsmeade.

Efter någon timme hade de köpt kilon utav godis och skulle ta en honungsöl på Tre Kvastar. Hermione vände sig om och log mot Cedric medan hon skulle gå igenom dörren, men någon stod innanför... DUNK....
-Oj, Hermione? Är du okej?
-Draco?! Jag mår bra...
-Men kolla, Cedric och Hermione... Kul att se er här. Jag och Draco ska just iväg.
Hon tog tag i hans arm, men han slet sig loss och gick därifrån. Cho såg på henne, och viskade svagt
-Det är ditt fel
Hon sprang efter honom. Cedric och Hermione stod och såg på varandra och Cho som bleknade bort.
-Cedric, vi måste prata med dem, båda två.
-Bra, men var kan de vara?
-Enkelt, vid spökandestugan, dit går du om du vill vara ifred i Hogsmeade.
-Då går vi dit!

Hermione och Cedric delade på sig för att inte "överrumpla" Cho eller Draco. Hermione hörde ett snyftande ljud från skogen och där, på en sten, satt Cho.
-Cho?
-Låååt miiiig va'
-Jag är så ledsen Cho, förlåt....
-Nej, du har honom nu! Vaar glad, du har förstört mit liv!!!! Du vet inte hur hårda mina föräldrar äääääär!!!!
-Cho, jag skulle så gärna...
De hörde skrik och höjda röster. Båda sprang upp och följde rösterna mot stängslet vid spökande stugan.

Där stod Cedric och Draco, öga mot öga, stirrades på varandra. Cho och Hermione försökte dra iväg dem så att de inte skadade varandra och försökte förstå vad som hänt. Cedric och Draco vägrade prata, så det var omöjligt.

Senare på kvällen satt Hermione med Ron och Harry i sällskapsrummet. Harry och Ron försökte komma ikapp med läxorna och Hermione läste en bok med Krumben i knäet. Ron gick för att hämta en gåspenna men kom snabbt tillbaka, röd i ansiktet och skrek ut:
-Ditt lilla Odjur! Din hemska katt!Hur?Hur?
-Ron, vad är det?
-Ditt Odjur Hermione, har tagit och ätit upp Scrabbers. Det är blodfläckar och mina draperier är sönderKLÖSTA!!!!
-Det finns andra katter också Ron! Det måste inte vara Krumben!
Hermione retse sig upp så snabbt att Krumben ramlade ner ur hennes knä, och han sprang bort till Ginny som tog och höll honom i famnen.
-Jo, Hermione, ALLA vet att Krumben HATADE, ja hatade, Scrabbers, och nu är han DÖD!
-Du har inget bevis Ron. Inget bevis alls!
Hermione tog Krumben från Ginny och sprang upp till sitt sovrum.
Efter ett tag kom Fay in och kramade om henne och Krumben, som blev lätt mosad och fräste dovt, men började spinna sen.
-Ron blev bara så arg, han hatar inte dig Hermione. Jag lovar.
--------------------------------------------------------------------------
Sådärja

Awesome kapitel som vanligt! ♥