Skriva av sig-tråden
Forum > Off Topic > Skriva av sig-tråden
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Luna 1
Elev 
|
Maandish: Jag blev tårögd av det du skrev!
iidaahh: Det du beskriver är som du nämner dåligt självförtroende, men jag tror/hoppas att det är något annat som påverkat dig under den senaste tiden, kanske någon annan som kännt så här en film, bok eller något sådant som påverkat dig när de som du nämner börjat "mobba" dig och dina kompis vilket kan leda till despretion eller något sådant. Jag hoppas att detta går över eller att du hittar någon annan lösning för att sluta tänka på det som sporter, aktiviteter osv, som får dig att glömma det eller som mugglis där ingen egentligen vet vem du är. Mitt sista tips är att aldrig tänk att du är FÖR tjock eller FÖR smal, tänk bara att du är perfekt precis som du är och visa det för alla med säkrare gångstil t.ex eller om någon slänger en elak kommentar låtsas att han sa ingeting, titta absolut inte heler. Men såklart är jag ingen expert på detta, utan detta är bara lite smått av vad jag tror.. Mitt problem: Min mormor lider av en sjukdom som får hennes muskler att inte göra som dem ska utan inte är lika starka eller lika bra på att röra med. Hon sitter i rullstol men kan gå också som vanligt. Detta är en sjukdom som gör att hon knappt kan prata heller och varje gång jhag inte hör vad hon säger ¨får jag panik. Paniken beror på att jag redan förlorat min morfar och farfar och jag vägrar förlora henne. Min morfar dog av att han rökte och det gör min mormor fortfarande som oroar mig och gör mig mer panikslagen. Varje gång mamma nämner mormor är det som om man förbereder sig själv för att höra: 1. Mormor ligge rpå sjukhus 2. Hon är död. Detta är hemskt jobbigt och varje gång jag måste skiljas från henne är det som om det är sista gången. 
Tumblr.
2 jun, 2011 12:03 |
|
Elderwand
Elev 
|
Åh, jag har en stora syster som är 2 år äldre än mig och väldigt, väldigt smal (inte onaturligt smal, utan väldigt "slimmad" kropp). Varje gång vi ligger och t.ex. solar och jag kollar över på hennes mage, sedan på min egen blir jag alltid lika ledsen. Jag vet att det värsta man kan göra är att jämföra sig med andra, oavsett vad, och att alla är olika som individer, men vi har samma gener och hon verkligen stoppar i sig all skit man kan, utan att gå upp i vikt. Däremot om jag skulle stoppa i mig samma mängd som henne, går jag direkt upp 5 kg.
Våra gemensamma vänner kommer och hälsar när vi t.ex. är på stan och h*n utbrister: "Gud, I (min syster), vad du är smal och snygg. Åh, jag är så avensjuk på din kropp.." Och beundrar min syrra, medan jag står ensam och glor på utan att få någon kommentar om hur fin eller nsyg jag är idag. Helt "dissad". Det hade väl varit en sak om vi var en stor klunga eller något liknande, men om det bara är vi tre liksom. Jag blir sårad. Eller en annan gång när jag var med min syster och 3 andra och solade. Min syrra och två av dem är smala och har snygga kroppar, medan den andra är lite mulligare. E (den mulliga) säger: "Amen gud vad ni är smala!" Nickar åt alla andra, inte mig. Sedan när hon märkt att hon inte kommenterat mig så snabbar hon sig och säger: "Du och jag, vi är ju normala" Och ler. Jag jämför mig jämt med andra trots att jag vet att det är det sämsta man kan göra för att sänka sitt självförtroende. Det har funnits mornar då jag gått upp och gråtit för att jag t.ex. haft en dålig hårdag eller om min syster kommer ut ur sitt rum i ett tajt linne och tajta jeans. Då blir jag så nedstämd och ledsen och jag vet inte vad. Jag kanske låter fjollig; gråta över en dålig hårdag.. Men alltså, det finns dagar då jag verkligen inte känner mig söt eller fin alls och jag hatar dem dagarna, för då känns hela jag helt misslyckad. 
2 jun, 2011 17:30 |
Borttagen
|
Jag känner igen mig i den situationen.^
Jag tänker inte på så mycket hur jag ser ut något mera eftersom jag har lärt mig och vet att vi är bra som vi är. Själv är jag en liten skit med jävligt (jag vet att jag inte ska svära) utseende. Kom ihåg att det är insidan som räknas inte utsidan. Jag vet mycket väl att man oftast vill vara så snygg som möjligt men... (hur ska jag säga det...) alla är unika och du är bra som du är. Jag har själv haft dåligt självförtroende men tänk på dina starka sidor och utgå från dem. (Själv föredrar jag sjysta människor. Snygga struntar jag i om de inte är sjysta...) 2 jun, 2011 17:45 |
|
childhoodlight
Elev 
|
Skrivet av Elderwand: Åh, jag har en stora syster som är 2 år äldre än mig och väldigt, väldigt smal (inte onaturligt smal, utan väldigt "slimmad" kropp). Varje gång vi ligger och t.ex. solar och jag kollar över på hennes mage, sedan på min egen blir jag alltid lika ledsen. Jag vet att det värsta man kan göra är att jämföra sig med andra, oavsett vad, och att alla är olika som individer, men vi har samma gener och hon verkligen stoppar i sig all skit man kan, utan att gå upp i vikt. Däremot om jag skulle stoppa i mig samma mängd som henne, går jag direkt upp 5 kg. Våra gemensamma vänner kommer och hälsar när vi t.ex. är på stan och h*n utbrister: "Gud, I (min syster), vad du är smal och snygg. Åh, jag är så avensjuk på din kropp.." Och beundrar min syrra, medan jag står ensam och glor på utan att få någon kommentar om hur fin eller nsyg jag är idag. Helt "dissad". Det hade väl varit en sak om vi var en stor klunga eller något liknande, men om det bara är vi tre liksom. Jag blir sårad. Eller en annan gång när jag var med min syster och 3 andra och solade. Min syrra och två av dem är smala och har snygga kroppar, medan den andra är lite mulligare. E (den mulliga) säger: "Amen gud vad ni är smala!" Nickar åt alla andra, inte mig. Sedan när hon märkt att hon inte kommenterat mig så snabbar hon sig och säger: "Du och jag, vi är ju normala" Och ler. Jag jämför mig jämt med andra trots att jag vet att det är det sämsta man kan göra för att sänka sitt självförtroende. Det har funnits mornar då jag gått upp och gråtit för att jag t.ex. haft en dålig hårdag eller om min syster kommer ut ur sitt rum i ett tajt linne och tajta jeans. Då blir jag så nedstämd och ledsen och jag vet inte vad. Jag kanske låter fjollig; gråta över en dålig hårdag.. Men alltså, det finns dagar då jag verkligen inte känner mig söt eller fin alls och jag hatar dem dagarna, för då känns hela jag helt misslyckad. Men snälla, lilla älskade vän. Elvira, du är på riktigt den vackraste tjejen jag vet, och jag har själv kommenterat att jag älskar dina ben. Du är väldigt, väldigt smal - inte onaturligt, men du, precis som I, har en "slimmad" kropp. Jag ser ärligt talat knappt skillnad på era kroppar förutom kroppsbyggnaden, men honestly älskling, någon större skillnad är det inte. Det gör ont att läsa att du jämför dig med någon som du alltid har i din omgivning, jag kan inte ens tänka mig hur jobbigt det måste vara. Min mamma sa till och med "Herregud vad Elvira är vacker", det är sant, Elvira, du är det. Du är en sådan person man kan se på stan och tänka "wow, hon ser verkligen fin ut" och låta blicken följa dig, och du är ett sådant breathtaking utseende att jag knappt finner några ord. Alltså, uppriktigt sagt, jag känner mig nästintill ful när jag går bredvid dig för att du är så himla underbart bedårande. Skjut undan de där tankarna, okej? För du är fin, precis som du är, och du är vacker precis som du ser ut. Du behöver inte jämföra dig med henne, för precis som du skrev, ni är två olika individer - det spelar ingen roll om ni är systrar och har samma gener, det finns ändå saker som skiljer er åt. Och du ÄR verkligen en fantastisk person, och jag är säker på att flera håller med mig. Dessutom, din utsida är inte det enda - din insida är minst lika fin, och det gör dig till en av de finaste personerna jag känner. Så ta hand om dig, kära bästa vän, och glöm aldrig bort hur jävla bra du är. För du är det, så bra så att jag inte ens finner några ord! ♥ 
2 jun, 2011 18:10 |
|
superman
Elev 
|
Elderwand
jag med. jag har en kompis som är precis likadan och dessutom är bättre på allt jag gör... och jag vet att man inte ska jämföra sig med andra men det är svårt när alla andra alltid verkar föredra min kompis! eller inte föredra... men alltså hon får alltid massa komplimanger om hur snygg hon är och hur bra hon är på allt. jag har ingen bra lösning på det där, eftersom jag kämpar med samma sak själv. det bästa är att försöka tänka på att alla tycker olika är vackert och att det faktiskt är personligheten som räknas! man umgås ju inte med någon för att personen är snygg liksom. så sträck på dig, var dig själv och gör det bästa av det du har! 2 jun, 2011 18:16 |
|
soratanaka
Elev 
|
"We should love people and use things, but unfortunately we love things and use people." 2 jun, 2011 18:48 |
|
superman
Elev
|
Skrivet av soratanaka: @Cyachi, childhoodlight, Elley; Jag är bara överdrivet rädd att förlora min bror atm.  oj, vad har hänt? ♥2 jun, 2011 18:59 |
|
Racelly
Elev 
|
Mitt problem är "helt psykat, är du störd eller?" enligt de flesta, men jag tycker det är asjobbigt! det är så att jag har typ bäst betyg i min klass, så de andra har börjat jämföra sig med mig jättemycket! om de får typ ett poäng mer än mig på ett prov, säger de "WOW, jag måste vara asbra, jag är ju bättre än HENNE!" det är faktiskt jättejobbigt, man blir aspressad, jag har fått ångestattacker av det flera gånger
sen är det med min storebrorsa. Han har diabetes, och han är en sån som dricker på helgerna. Jag är så rädd för att han ska dö! han är den bästa i världen, men har behövt åka in på sjukhus flera gånger för att han varit oförsiktig. Jag är så rädd för hans skull åh, vad skönt att skriva av sig!  You don't have to call me sir, professor 2 jun, 2011 20:58 |
|
soratanaka
Elev
|
Skrivet av superman: Skrivet av soratanaka: @Cyachi, childhoodlight, Elley; Jag är bara överdrivet rädd att förlora min bror atm. oj, vad har hänt? ♥ Men han har det svårt nu och råkade läsa ett mail han skickade till mor att han har ångest och att inte har något stabilt jobb eller boende eller pengar. Skrivet av Racelly: Mitt problem är "helt psykat, är du störd eller?" enligt de flesta, men jag tycker det är asjobbigt! det är så att jag har typ bäst betyg i min klass, så de andra har börjat jämföra sig med mig jättemycket! om de får typ ett poäng mer än mig på ett prov, säger de "WOW, jag måste vara asbra, jag är ju bättre än HENNE!" det är faktiskt jättejobbigt, man blir aspressad, jag har fått ångestattacker av det flera gånger Åh, känner igen mig lite! Speciellt när det gäller engelskan, eftersom jag är väldigt duktig i det. Men bry dig inte om dem! Man gör det man kan och sen är det bra med det. Säg åt dem också! :') Skrivet av Racelly: sen är det med min storebrorsa. Han har diabetes, och han är en sån som dricker på helgerna. Jag är så rädd för att han ska dö! han är den bästa i världen, men har behövt åka in på sjukhus flera gånger för att han varit oförsiktig. Jag är så rädd för hans skull Åh! Har du pratat med honom om detta? Eller dina föräldrar, eller, well, bara någon? Han kanske kan tänka till lite då. Kramar! "We should love people and use things, but unfortunately we love things and use people." 2 jun, 2011 21:08 |
|
childhoodlight
Elev
|
soratanaka /världens största kram. Det kommer lösa sig, ska du se. Keep your head up high, under tiden. ♥
Alltså jag blir så besviken på mig själv, alltså. Mina bilder blir helt hemska. Mina texter likaså. Orkar inte. AKLJEKLQJsaQW
2 jun, 2011 21:11 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen