Legenden om Ida

Tack!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

skriv nästa snart

SNÄLLA snart

Bravo!! Meer!

Kapitel 5
färden
Jag kände luften i håret. De började bli kalt. Jag vände mig om och tittade på lemurapan som jag skulle ge till Emilia. Vi hade varigt vänner så länge.De hade inte gått en dag utan att jag tänkte på hur mycke jag saknade henne och Estella. De va mer en 1 år sen vi sågs senast.
Jag kröp ihop under min mantel. Jag undrade hur Emilia och Estella mådde? Jag visste att jag skulle behövde vänja mig vid kylan eftersom de va is kalt hos vattenfolket. Estella som bodde i Republikernas stad hade de varmt nästan varde dag. I lufttämplet blåste de ofta men de va också väldigt varmt. Jag strök en lång röd hårslinga ur ögonen och fäste blicken på ett moln framför oss. Jag va så trött och kall. Lej flyg ner och landa försiktigt sa jag och Lej gjorde som jag sa. Jag klev ner från Lejs rygg. På ena sidan där sadeln va fastspänd satt en sovsäck hoptryckt. Jag tog loss den och vecklade ut den. Jag drog av mig manteln och kröp ner i sovsäcken. Underlaget va hårt men de dög för mig. Jag va så tröt att jag inte orkade bry mig om att ens kolla att jag va ensam.Jag somnade direkt, jag drömde om Emilia och Estella. De gjorde jag nästan varje natt.

Supperbra!!!

tack,jag tycker inte att de här kapitlet va så bra

i lov it det var grymt bff