När lögner blir komplicerade (Next Generation)

Ååååååååååååååååååå vad bra!!!!!!!!!

Jättebra! Ravenclaw bara ^^

AWESOME!! C:

Nice!!♥

Super!

Kapitel 12

Louis

Två veckor senare…

Jag knackar två gånger på dörren, och hör dämpade röster inifrån. Jag kastar en snabb blick på min klocka och knackar än en gång.
”Vem?” frågar en röst bakom dörren, och jag suckar otåligt. Vem är det som har besökt den här sovsalen nästan varje dag sedan skola började, egentligen?
”Det är Louis”.
Dörren svängs upp, och i dörröppningen står Jace Spinnet.
”Tack och lov, Lou, vi får verkligen inte upp honom”.
Jag rättar till min väska på axeln och går in i sovsalen efter Jace. Han och några andra står och antingen klär på sig eller står runt en av sängarna, där en rufsig massa av svarta lockat sticker upp underifrån täcket.
Jag går upp till sängen, medans jag svär för mig själv, eftersom vi redan är sena.
”Milou”, Säger jag medans jag närmar mig sängen. Killarna som står runt där tvekar inte att släppa fram mig, även fast det inte är min sovsal.
”Milou, vakna”, Säger jag, lite högre den här gången. Han grymtar till, men rör sig inte.
”Du ger mig inget val, Milou”, säger jag varnande.
”Whatever”, Mumlar Milou, och jag fnyser innan jag tar närmsta kudde och drämmer till den i hans huvud så hårt jag kan.
”Jag fattar inte att du alltid vågar göra det där”, Säger Jace, och jag flinar lite mot honom.
Milou öppnar sakta ögonen och tar god tid på sig att sträcka på sig innan han sätter sig upp och ser på mig. Täcket faller av honom och jag försöker ignorera det faktum att han inte har en tröja på sig.
”Jag får i alla fall en fin utsikt att vakna upp till”, Mumlar han och kollar på mig, vilket får mina kinder att bränna jobbigt mycket.
”skynda dig, slöfock”, skyndar jag mig att säga, vänder mig om och börjar gå ut från sovsalen. ”Vi är redan sena, bara så du vet”.
Jag kommer ut ur rummet, och hör hur dörren stängs efter mig. Jag släpper ut ett andetag som jag inte visste jag höll in, och lägger min hand på min kind, som är väldigt varm jämfört med handen.
Herregud, vad är det som händer?

”Du rodnar”, Konstaterar Fred när han kommer ut från rummet bredvid, hans sovsal. Jag måttar en spark mot honom, men han hoppar vant undan och fortsätter sedan nerför trappan med ett irriterande flin på läpparna.

Victoire

Min kroppshållning blir ännu stelare när min blick råkar landa på en grupp på fyra slytherin-tjejer som sitter några meter bort. De fnittrar och kastar roade blickar på mig, innan de börjar viska med varandra igen.
Med en suck så försöker jag än en gång koncentrera mig på anteckningarna som ligger utspridda över bordet.
”Vad är deras problem, egentligen?” Frågar Lucy irriterat, och jag ler mot henne. Hon blir väldigt lätt irriterad över typ, allting.
”Ta’t lugnt, Weasley”, Säger jag retsamt, och hon himlar med ögonen.
”Desamma, Weasley”, Svarar hon och härmar min röst. Jag skrattar och puttar till henne, men slutar tvärt när jag ser bibliotekarien ge oss sura blickar.
”Okej”, börjar Lucy och tittar ner på bärget av information som ligger på bordet. ”Hur lyder Golpalotts tredje lag?”
Jag biter mig i läppen och funderar en stund. ”Motgifterna för en blandad gift kommer att motsvara mer än summan av de motgifter för var och en av de enskilda komponenterna, eller något sånt”.
Lucy skrattar och skakar sedan på huvud medans hon tittar ner på sina anteckningar. ”Det där var, typ, ordagrant. Varför är inte du i Ravenclaw egentligen?”
Jag rycker på axlarna, men ler lite svagt mot henne. Sedan hör jag fnitter igen, och kastar ännu en blick på tjejerna som sitter, viskar och stirrar på oss.
Än en gång undrar jag vad det är som är så intressant. Jag ser hur Lucy tar ett djupt andetag för att lugna ner sig innan hon kollar ner i sin bok igen.
Innan jag hinner ändra mig så reser jag mig och går fram till deras bord.
Tjejerna stelnar alla till när jag kommer närmare, och kastar oroliga blickar till varandra. De flesta av dem är ganska fula, för att vara ärlig. Ganska väldigt fula.

”Är det något ni vill säga?” Frågar jag dem, och de kollar från mig till varandra.
En av tjejerna, antagligen ledaren för att döma från sättet de andra kollar på henne, ler sött mot mig, och jag kan knappt tvinga tillbaka den dryga kommentaren som kryper upp i min hals, redo att kastas mot tjejen och hennes falskhet.
Herregud, jag börjar blir som Dominique. Det är såhär det går av att spendera en sommar med henne!
”Är inte du tillsammans med Teddy Lupin?”
Jag stirrar på tjejen som sa det. Hennes svarta hår är flätat stramt och hon tittar retsamt mot mig. En guldig eyeliner på hennes övre ögonfransrad fångar min blick, och jag svär för mig själv eftersom det faktiskt ser väldigt snyggt ut på henne.
”Ja?” Säger jag frågande, och fortsätter att stirra på henne. Hon kollar snabbt på sina vänner, innan hon låter sin blick möta min igen. Hon ler lite, som om hon tycker synd om mig, och säger sedan: ”Det är ju tråkigt, för han är, tyvärr, otrogen”.
Jag stirrar på henne, länge, och låter detta budskap gå in.
”Ursäkta?” får jag tillslut fram genom torra läppar, och tjejen ler nöjt.
”Du hörde mig”.
Jag kollar från henne till de andra som sitter vid bordet, som alla ser på mig. De flesta ler retsamt medans några andra faktiskt ser medlidande på mig.
”Hur vet du det?”
Tjejen medeyelinern himlar med ögonen och skakar på huvudet, vilket får hennes fläta att flänga fram och tillbaka på hennes rygg. ”Gumman, alla vet det. Han är ingen du kan lita på, tro mig”.
Jag tar ett djupt andetag och ska precis säga någonting riktigt smart tillbaka, typ ”du ljuger!”, men hinner inte förrän Lucy tar tag i min hand och drar mig bort därifrån.
”Glöm det hon sa”, Säger hon bestämt och börjar hastigt rafsa ihop våra papper och pennor. ”Hon ljuger. Teddy älskar dig, alla fattar det!”
Men jag kunde inte släppa det. Till och med en timme senare, när vi sitter i Gryffindors uppehållsrum och fortsätter plugga till trolldryckskonstprovet vi ska ha snart.
För tänk om hon har rätt? Tänk om Teddy är otrogen?




Hej!
Ville bara kommentera att även fast jag inte svarar på alla kommentarer så läser jag varenda en (flera gånger haha) och blir JÄTTEGLAD varge gång! Tack så mycket, fina ni, och hoppas att ni gillar kapitlet!

Jättebra!
Nyfiken på Teddy. Elaka rykten? Sanning? vem vet? :O

Super!

Alltså ahhhh vad bra du skriver och ahhh vad jag älskar den här fanficen.
TEDDY FÅR INTE VARA OTROGEN

Heeej alla

Jag vet att jag inte har lagt ut något på ganska länge, och jag är ledsen för det
Jag har inte haft någon inspiration och jag har inte blivit nöjd alls med det jag skriver, och jag hoppas att ni kan vara lite tålmodiga

Tack!

--Stella♥