Find It For Me (SV)
Forum > Kreativitet > Find It For Me (SV)
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
PPP
Elev 
|
Läser!!
15 maj, 2014 17:55 |
|
Bokslukaren03
Elev 
|
Läser självklart! Den bästa berättelsen jag har läst på mugglarportalen (vet inte om du har överträffat Harry Potter än.)
Stolt medlem av tråkiga signaturer klubben. 15 maj, 2014 21:30 |
Borttagen
|
Läser
15 maj, 2014 22:58 |
|
Borttagen
|
Imorgon LOVAR jag ett kapitel!
Jätteroligt att så många vill läsa och att ni tycker om det! You means Everything to me ♥ 16 maj, 2014 17:17 |
|
Majaluna
Elev 
|
Skrivet av Borttagen: Imorgon LOVAR jag ett kapitel! Jätteroligt att så många vill läsa och att ni tycker om det! You means Everything to me ♥ WEIIIIIIIII ♥ Längtar så jag spricker!!!!  
16 maj, 2014 17:22 |
|
Borttagen
|
TACK för all feedback! ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
(Förlåt för att det är kort) Kap. 9 Nu när Mike har ett mål blir allting så mycket lättare, bara att köra på, på något sätt. Han sluter ögonen och försöker slappna av i hela kroppen. Han måste få de att ta honom till hans rum. Självklart har han ingen aning om var de för honom men det är bara att hoppas. För hans plans skull. Han spelar medvetslös när han hör presidentens röst. Den är nästintill skakig och Mike känner sig smått nöjd över att ha lyckats sätta honom ur spel. Det känns som en sådan tillfredställelse. -Vad i helvete! Hör Mike presidenten väsa. Det hade varit en lättnad om han skrek det. Den hör sortens röst är mycket mer skrämmande. -Era idioter, fortsätter presidenten. Mike vet vad som kommer hända härnäst, men har trots det svårt att låta bli att titta. Han hör två skott i snabb följd. Sedan faller Mike till marken samtidigt som han hör två plågade stön. Presidenten har utdelat sitt straff. Mike känner återigen sitt raseri men tyglar det samtidigt som presidenten börjar tala igen. Nu är rösten triumferande: -Det är slut på dagens arbetspass. Ni där! Mike kan riktigt föreställa sig vakternas ansiktsuttryck då presidenten pekar på dem. -Kom hit! Vrålar presidenten och Mike hör snabba steg som skyndar tvärsöver rummet, sedan viskande röster. Det är antagligen en av de rösterna som berättar för vakterna vart de ska föra Mike. Varför kunde han inte bara skrika det? Så att Mike slipper oroa sig? Plötsligt grabbar två par händer tag om varsin av Mikes armar. Händerna släpar honom över golvet tills det känts som att han glider över ett gupp. En tröskel. Då skriker presidenten åt vakterna att bära lymmeln ordentligt. Mike är glad för det, för en gångs skull. Det var inte särskilt bekvämt att dras fram över det där iskalla golvet. Mike funderar länge på om det är värt att ta risken och kika efter vart han är. Han bestämmer sig för att det helt klart är det. Sedan väntar han i flera minuter innan han gör det. Som tur är vakar inte vakterna över hans ögon och Mike fortsätter att andas regelbundet. Han är i en dåligt upplyst korridor. Lamporna flimrar ofta. Men det värsta är att han inte känner igen sig. Måtte det här vara vägen till hans rum! Det känns som att det går flera timmar innan vakterna stannat upp och slänger ner Mike på golvet. De har inte talat en enda gång under promenaden. Men nu gör de det. Mike lyssnar till rösterna, han kan inte låta bli att spänna dig lite när han hör att det är honom de pratar om. -Vad är det med den här ungen egentligen? Undrar en av rösterna. -Några säger att han är ett underbarn, svarar den andra, båda låter relativt likgiltiga. Andra säger att han har något problem med hjärnan. Det är alltså ryktena som folk sprider om honom. Mike hindrar ett leende från att spridas över hans läppar. Ingen av gissningarna är ens i närheten. -Jag tycker han verkar rätt farlig, säger den första rösten. I alla fall för de som retar upp honom. Där satt du huvudet på spiken, tänker Mike. Det var närmast hittils. -Då drar vi då! Säger den andra rösten. Jag vill inte stanna här längre! Sedan hör Mike hur en dörr slås igen och röster som tonar bort i fjärran. Han vet att det är nu han borde öppna ögonen och se sig omkring. Kolla efter om Mike hamnat i rätt rum. Men under ett par tysta och oändliga minuter vägrar han. Han strider inom sig. Och tillslut… Han slår upp ögonen. Full av onda aningar. Hoppas ni tyckte det var bra! ♥ 17 maj, 2014 13:35 |
|
Fairy Tale
Elev 
|
Skrivet av Bokslukaren03: Läser självklart! Den bästa berättelsen jag har läst på mugglarportalen (vet inte om du har överträffat Harry Potter än.) Han överträffade HP för lääänge sen 
17 maj, 2014 14:56 |
|
Bokslukaren03
Elev
|
Skrivet av Fairy Tale: Skrivet av Bokslukaren03: Läser självklart! Den bästa berättelsen jag har läst på mugglarportalen (vet inte om du har överträffat Harry Potter än.) Han överträffade HP för lääänge sen Okej det stämmer. Stolt medlem av tråkiga signaturer klubben. 17 maj, 2014 15:18 |
|
HP_Maja
Elev 
|
17 maj, 2014 17:14 |
|
Alvenia
Elev 
|
Så sjukt bra!!!!
17 maj, 2014 17:48 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen