Dialekter

Tack!
Ah. Det är jättesällan jag hör folk prata muminsvenska. Men det är fint (mindre fint när folk försöker härma det men misslyckas XD) Min dialekt låter så grov i förhållande till muminsvenska...

Jag gick naivt nog runt hela mitt liv och tänkte att jag inte hade någon dialekt alls. Speciellt då jag under många års tid har kämpat mot dem mest utstickande grejerna i min dialekt. Vissa ord är jag rent utsagt allergisk mot när dem sägs på ren halländska. Sen var jag på fest i Borås en gång, i tre timmar lyckades jag dölja det faktum att jag inte talade rikssvenska, men när alkoholen gick in så ökade tydligen den halländska klangen. Vilket jag fann ytterst irriterande när jag märkte av det. Detta är något som ofta händer när jag är utanför området. Nu är nog min halländska aningen uppblandad med småländska då jag bor precis på gränsen. Men det blir ren halländska vid alkoholförtäring utanför Hallands gränser. Då är det både Köka, Göka och Bök (Kyrka, Gurka och Burk) och detta är ord jag får utslag av att höra normalt. ^_^

Jag har skrivit i den här tråden förut men jag har en ny favorit. Skånska är fortfarande helt flipping underbart men måste erkänna att hessactually's dialekt är helt gaaaah och bara sjukt awesome! Det är ju ändå någon form utav skånska men ändå inte. Kärlek till din dialekt T-Bird

Haha... tackar, tackar. xD

♥ ♥ ♥

Jag talar någon form av Uppländska/Stockholmska med inslag av Rikssvenska och ibland påverkat av andra dialekter.

Jag tycker mycket om många av dialekterna i Sverige, de visar på en lång historia där generation efter generation format språket i sin del av landet.


Vad jag absolut inte klarar av är den "dialekt" som uppstått i Stockholms förorter med rot i nysvenskars brytning. Det har uppstått en speciell slang och man älskar även att prata totalt inkorrekt genom att byta plats på ord osv. Det är även en del infödda svenska ungdomar som tagit till sig denna "dialekt".

Av de vanliga dialekterna har jag alltid haft svårt för skånska i alla dess former :p

Jag har någon blandning av burträskbondska och gävlemål. Har dock tappat en del bondska sen jag flyttade hit, vilket är synd så jag älskar dialekter, och burträskbondskan är väldigt speciell och värd att föra vidare. Min pappa pratar dock den flytande. När han var här senast så sa han"he ser ut som om he blir verumslag", fick tänka länge för att förstå vad han menade.

När det kommer till dialekter jag tycker mindre om så håller jag med Qlql, vilken misshandling av språket. Får mina öron att blöda.

Jag älskar dialekter. Älskar att sitta på tåget och lyssna på folk och försöka lista ut varifrån de är.

Jag pratade stockholmska tills jag var fem och flyttade till Dalsland, nu pratar jag väl ganska mycket mer dalsländska än någon annan dialekt men den är ändå inte särskilt utpräglad. Jag menar, jag säger ändå Dalsland och inte Daschland x) men mycket beror självklart på vem jag pratar med, pratar mycket mer dalsländska hemma än vad jag gör i skolan i Göteborg. (VILL JAG TRO.)

Jag gillar tydliga dialekter, som skånska, norrländska och dalmål. Gotländska älskar jag! Själv önskar jag att min göteborgska varit mer utpräglad, det är en go dialekt tycker jag! Stockholmska däremot tål jag inte... men det är kanske mer av princip

Det finns folk som påstår att dialekten som talas i min hemstad är fulast i landet. De har fel.