Boken utan namn

Awesome :d

Hej! Här kommer ett nytt kapitel!




NI får gärna rätta mig om jag skriver fel med stavningen osv. Bara så ni vet är detta inte på Harrys tid, vet ej om det är efter eller innan men lärarna finns

Kapitel 8 - Sorteringen, de fyra elevhemen

Porten öppnades av en lång svarthårig häxa i en smaragdgrön klädning. Hon log ett stelt leende och öppnade porten på vid gavel.
“Förstaårselever detta är professor McGonagall”, sa Hagrid med sin brummande röst.
“Tack. Jag tar de vidare härifrån,” förklarade den långa svarthåriga häxan kort. “Följ mig!” Vi gick i den långa korridoren upplyst av facklor efter en stund vek McGonagall av in i ett tomt litet rum.
“Välkommna till Hogwarts! Banketten inför terminsstarten börjar snart. Men innan ni kan inta era platser i stora salen, ska ni sorteras in i elevhem. Detta är mycket viktigt eftersom att så länge ni vistas under Hogwarts tak kommer ni tillhöra ett av de fyra elevhem. Detta kommer därför att vara som ert hem och er familj under den närmsta tiden. De fyra elevhemen är Gryffindor, Hufflepuff, Ravenclaw och Slytherin. Under er tid här på Hogwarts kommer ni samla poäng till er elevhem eller förlora dem”, sa hon och kastade ett varnande öga på oss. “Ni kan förlora dem om ni misssköter er och ni kan vinna dem om ni sköter er. Det elevhem som under ett års tid har samlat ihop mest poäng belönas med elevhemspokalen. Sorteringsceremonin äger rum om ett par minuter. Ni kan passa på att snygga till er medan ni väntar.” Hon svängde runt och lämnade rummet. James och Hugo börja prata igen och Rose kom fram till mig. Hon kollade mig allvarligt i ögonen.
“Vi har känt varandra i snart fyra veckor. Ändå känns det som om du är min syster och så vill jag att det alltid ska förbli. Jag vill bara säga att vad som en händer så ska du veta att du betyder mycket för mig”, sa Rose allvarligt. Jag såg in i hennes ögon en lång stund.
“Självklart! Vad som än händer ska vi förbli vänner.” Hon log och jag log.

McGonagall kom in i rummet och ledde oss in i storasalen.
“Raska på”, sa hon med skarp röst. Sedan vände hon sig om till oss. “Inget bus, är det förstått!?”
“Ja”, mumlade alla i kör och vi fortsatte mot sorteringscermonin.

Elever efter elever ropades upp. Det var otroligt tråkigt tills Rose och James sorterades. Självklart hade de hamnat i Gryffindor men det gjorde mig bara mer osäker på vad jag tillhörde. Jag skakade av nervositet och när professor McGonagall plötsligt ropade upp mitt namn.
“Miss Caugaqui!” Det Kändes det som om benen gav vika när jag långsamt tog mig mot stolen där den slitna hatten låg. Jag visste varken in eller ut, Gryffindor, Ravenclaw, Slytherin eller Hufflepuff. Vilket elevhem tillhörde jag. Rose hade sorterats till Gryffindor och James med, och nu var det min tur! Jag skyndade fram till hatten och lyfte av den från stolen. Hatten kändes mjuk och len mot mitt huvud. Den rörde sig och sa:
“Hm… Svårt! Du är mycket smart… Men också modig. Kanske Ravenclaw…eller...hm”, sa hatten. “Ja så får det bli!”
Jag skakade av nervositet men lyckades ändå klämma fram några ord.
“Vad exakt menar du?Herr…äh…hatt.”
“Du är smart, modig men ditt hjärta är ett hjärta av guld. Du är snäll och givmild. Ditt elevhem ska bli... HUFFLEPUFF!!!” utropade hatten och folket runt omkring mig jublade och applåderade. Jag satte försiktigt ner hatten på stolen och gick så fort jag kunde fram till bordet och damp ner på en stol. Jag förstog inget.. Jag kunde inte höra allt ljud runt omkring mig. Tankarna snurrade runt, runt, runt i mitt huvud. Plötsligt skakade någon om mig bakifrån. Jag vände mig om och kollade rakt upp i Hugos andsikte.
“Du ser lite borta ut. Är du inte glad för att du hamnade i Hufflepuff?” frågade han och flinade så att alla hans vita tänder lyste mot mig.
“Vadå? Ehm, jo eller jag vet inte. Jag såg fram emot att jag och Rose skulle komma i samma elevhem. Förstår du?”
“Ja, men du och jag är i allafall tillsammans… Så du blir inte själv”, sa han och satte sig ner på en stol brevid mig.
“Mm, det är ju bra”, sa jag lågt. Jag kollade bort mot Gryffindor bordet där Rose satt och pratade med en annan tjej som nyss hade blivit sorterad. Om jag inte mins fel så tror jag att hon hette Wilma Barclay. De skrattade hysteriskt och såg ut att ha det jätteroligt. Jag funderade en stund på om jag och Rose skulle kunna träffa varandra nu när vi gick i olika elevhem. Men ruskade snabbt av mig tankarna och försökte tänka på någonting annat.

När de sista eleverna hade sorterats klart kom en man med långt vitt skägg fram. Han harklade och inväntade allas tystnad.
“Välkomna till ett nytt år på Hogwarts. Jag är Albus Dumbledore för er som inte vet. Men slut pratat om mig. Låt festen börja!” ropade han och satte sig ner. Vi hög in i den goda maten som trollades fram på bordet. Rostbiff, kokt potatis, bacon, korvar, alla sorters frukter och grönsaker och så klart pajer, tårtor och alla godsaker man kunde tänka sig tornade upp sig i högar på de långa borden. Vi åt och åt tills våra magar knappt fick plats med en enda liten bit till. Jag lutade mig bakåt i stolen och suckade belåtet. Det hade verkligen varit den mest perfekta måltiden i mitt liv.

“Visst var det gott?” frågade Hugo och klappade sig på magen. Jag får knappt ner en bit till.
“Ja, helt klar den bästa måltid jag har ätit på länge.”

När alla hade ätit klart reste sig Dumbledore och klingade i glaset som han höll i handen.
“Nu när alla är mätta och belåtna föreslår jag att vi sjunger skolsången innan vi går och lägger oss.” Alla jublade och hela skolan började sjunga i kör:

Hogwarts, Hogwarts, Hoggy Warty Hogwarts,
Vare sig vi är gamla och flintis
Eller unga med skrubbsår på knäna,
Var snäll och se till att vi någonting oss lär.
Med saker som är intressanta för oss
Behöver vi fylla våra huvud och sinnen
För nu är där tomt, ja, mest bara luft
Och fluglik och tussar av damm där inne.
Ge oss tillbaka allt det som vi glömt
Och lär oss sånt som till nytta kan bli,
Så ska vi plugga tills ögonen blöder.
Gör bara ditt bästa, och resten gör vi.

Haha ja :p
Jättebra kapitel :d

Noorkuu Ibland undrar jag vad jag skulle göra om inte stöttade mig så som du gör Jag ser dig överallt på mugglis och du är alltid så snäll och läser andras ff och kommentera. Jag ville bara säga ett litet TACK för att du är såå snäll mot alla här på mugglis!!!

Superduperbra!!


Hittade dock två miniminifel i texten; det först var storasalen, som är två ord (stora salen), och det andra var jätte roligt. Det är ett ord (jätteroligt).

Men annars var det superbra!
Längtar såå till hon undersöker boken!!

Läser!

Tack ♥
Det är flera som har skrivit så, och jag vet inte vad jag skulle göra utan er underbara mugglisar♥♥♥♥ Ni är helt underbara allihop :3

Här kommer ett nytt kapitel. Förlåt för att det är lite kort. Men hoppas att ni ska gilla det ändå.



Kapitel 9 - En dag på Hogwarts

Nästa dag vakande jag av att någon satt nedför min säng. Jag kikade försiktigt ner och kunde inte se om det var en kille eller tjej. Men jag gissade på att det var en kille. Den smala gestalten rörde sig försiktigt men jag kunde inte se vad den höll på med. Jag smög mig försiktigt närmare och just när jag var så nära att jag kunde sträcka ut min hand och rör vid personen råkade jag stöta till lampan med foten så att den for i golvet. Han reste sig hastigt upp och sprang ut ur rummet. Jag följde efter honom. När vi kom fram till trapporna snubblade han och tappade det han hade i handen. För en sekund övervägde han att hämta föremålet men när jag kom ner rusande för trapporna valde han att istället springa där ifrån. Jag följde snabbt efter men plötsligt syntes han inte mer. Jag suckade och skulle just gå tillbaka när min fot stötte emot något. Den första tanken som flög genom mitt huvud var: Det måste vara saken som han tappade. Den skulle kanske vissa vem den som var här egentligen var. Jag tog upp de fyrkantiga föremålet och gick upp till min säng. Jag lyfte upp lampan från golvet och tände den.


Föremålet jag höll i min hand var MIN bok. Det kunde knappast vara sant. Igår innan jag hade gått och lagt mig hade jag kontrollerat att boken låg i tryckt förvar i min koffert. Tydligen hade jag haft fel. Jag förstod inte, en värdelös bok som det inte stod något i. Eller ja förutom de där konstiga orden. Men ändå hur kunde den som ville åt min bok veta att den fanns just här. Det kanske var något viktigt med boken och meningen som stod i den. Från denna stund hade jag bestämt mig för att ta reda på vad detta egentligen var för en bok och vad den ville visa mig.

Ahh! Spännande!
Vem var pojken?


Du behöver inte tagga mig i varje del, jag bevakar ändå tråden..

Jättebra :d
Egentligen kan ju inte pojkar komma in i flickornas sovsal, men det kanske var en flicka i förklädnad eller något :p
Nej, jag bara skojade det var säkert bara en liten miss och det är ingen fara
Du behöver inte tagga mig heller
Det stör mig inte alls på något sätt, så if you want to do this, you can do so :p