(PG) Svarta Rosor-Drarry

Bra skrivet! *mer* Drarry är som gulligt på något sätt, fast jag kan inte undgå ifrån att tänka att jag aldrig hade velat veta så mycket om vad de gör privat. O.o

Tack... för allt! Detta betyder väldigt mycket för mig och jag gör det bästa jag kan ♥
...
Jag kände hur hela min kropp spände sig och hur jag stretade emot mina känslor. Draco drog upp mitt huvud mot hans ansikte och kysste mig. Panik flög igenom mig och allt blev så suddigt. Jag kämpade med att få upp mina händer så att jag kunde stöta bort honom lite. Utan tvivel backade han bak med en förvirrad blick.
"Kärlek?" frågade jag förvirrat för att det var det första ordet som kom upp i mitt huvud.
"Jag vet inte riktigt annars vad man ska kalla det..." började Draco. "Du är helt enkelt så extremt snygg" och jag bara tittade på honom.
"Oh, kom igen! Hälften av skolans tjejer, och kanske några killar inklusive mig då, kan inte ha fel!" sade han med ett flin på läpparna. Jag kunde inte fatta det! Det var den enda anledningen till att Draco var "kär" i mig.
"Du måste skämta" var det enda jag fick ur mig. Just då kände jag mig så falsk. Jag skulle föreställa den heta kändisen som alla ville ha och Draco hade nyss fått en VIP-biljette? Jag måste verkligen lära mig hur man gör en fisk-trolldryck...
Draco gick närmare mig och strök min kind. "Du är så oemotståndlig" viskade han och just då dök en liten plan upp i mitt huvud. Draco hade ju trotts allt kämpat för att bli min vän så han han kunde komma åt mig. Det här skulle han inte komma undan med ostraffat!
"Mhm, vad mer?" frågade jag med en mjuk röst och jag tog hans hand och började kyssa hans ömma fingertoppar.
"Oh, ehmm... Dina läppar är verkligen, ah... magiska" fick han fram och jag hade redan jobbat mig upp till hans nyckelben.
"Är det det bästa du har?" mumlade jag mot hans hud. Mina armar omfamnade honom ännu en gång och jag pressade honom hårt mot mig. Det var inte tillräckligt, det gick alldeles för långsamt.
Jag puttade honom upp mot närmaste vägg och kysste honom, virade in min ena hand i hans hår och min andra stök hans bröstkorg. Efter bara ett par sekunder kände jag det. Någonting Draco hade började hårdna. Jag tog bak mitt huvud långsamt och flinade mot honom släppte honom så att han föll ner på golvet och med det gick jag bara där ifrån med ett stort leende på läpparna. Mina fötter hade tagit tre steg ifrån dörren när jag hörde en ilsken Malfoy skrika mitt namn.
will be continued

GAH, SKRIV MER INNAN JAG KVÄVS AV INRE SMÄRTOR ♥

Spännande!! Vad kommer hända??

Mer ♥

Fick värsta glädjeskuttet rakt upp i luften när jag såg att det kommit ett nytt kapitel! MAGISKT!

Ni bringar verkligen glädje ♥
...
Detta var nog det roligaste jag haft på länge. Vad skulle jag göra sen? Det tog inte så lång tid innan jag kom på det. Ginny kom gående i korridoren och jag hörde att Malfoy följde efter mig. Jag grep tag i Ginny och drog henne intill mig.
"Hallå där" sade jag och gav henne en snabb kyss, släppte henne och började små springa. Malfoys steg började låta tyngre som om han stampade i golvet och jag kunde inte sluta flina.
Nästa person som jag stötte på var Blaise Zabini och, som tur var, visste jag att han var homosexuell eftersom han stötte på mig förra året.
Jag "råkade" snubbla och föll i hans armar. Som jag hade planerat så fångade han mig.
"Åh, tack Zabini. Du räddade mitt liv!" sade jag dramatiskt och kysste honom på kinden. Draco hade kommit väldigt nära nu. Jag hoppade ur Zabinis famn och skuttade iväg med Draco hack i häl.
Snabbt rundade jag en hörna och smög in i ett klassrum som, tur var, tomt. Jag gick så långt in i klassrummet jag kunde och satte mig på fönsterbänken som var längst bort ifrån dörren.
Sakta kom en trött och tårögd Draco in i klassrummet. Han låste dörren och förhäxade den. Till slut vände han sig mot mig.
"Jag förtjänade det där, va?" sade han lågt och tittade ner i golvet.
"Ja, faktiskt. Jag är inte ett pris... eller på ett sett är jag... men jag vägrar ge det till någon som vill ha en på grund av utseende och status. Jag är ju trots allt mer Griffiondor än Slytherin" sade jag och höjde på ena ögonbrynet. "Jag vill inte bli behandlad som jag har blivit behandlad den senaste tiden, Draco. Allt som har pågått mellan oss har varit väldigt förvirrande och jag har redan tillräckligt med förvirrande grejer i mitt huvud".
Draco stod kvar och tittade ner i golvet och han var knäpptyst.
"Kom" sade jag och det fick han att titta upp.
"Va?" frågade han förvirrande.
"Jag sa... kom" och med det sträckte jag ut mina armar. Draco gick till mig, på andra sidan rummet, och blev omfamnad av mig ännu en gång, fast den här gången var det annorlunda. Jag kunde känna värma komma långt inifrån mig själv. Det var som om ett ljus hade tänts inom mig och det brände. Min kropp började skaka och det reagerade Draco på. Han tittade upp på mitt ansikte och bleknade.
"Harry..." viskade han, men jag kunde inte svara honom. Ljuset blev bara varmare och varmare. Draco lade en hand på mig bröstkorg och det gjorde det hela ännu värre. Jag kände hur hettan trängde in i mitt skinn och jag gav ifrån mig ett smärtfullt läte.
"Harry? Harry, vad är det som händer?" hand tog tag i mitt ansikte med både händerna och studerade oroligt. Smärtan bultade bara mer hettan blev bara hetare, men plötsligt började det vända. Min bröstkorg var fortfarande glödande het, men det var som om att jag hade börjat vänja mig. Det blev mörkare och mörkare kring ögonen och jag hörde Draco ropa mitt namn i panik medans jag försvann in i mörkret...
will be continued...

Vad händer?? Harry?? </3

SUPER MEGA BRA

GAH.
Jag. Dör. Bokstavligt. Talat. Här. Borta.