Voldemort, patronus?

Ja det dyker upp heta diskussionsämnen och jag har funderat över detta ett långt tag.

Skulle Dementorerna ha varit det effektivaste vapnet gentemot Voldemort innan han splittrade sin själ i sju delar? Kan det vara så att inte ens den mäktiga Voldemort kan frammana en patronus? Det tåls att tänka på.

Tänk såhär, hur ska någon som aldrig ha känt sig älskad eller älskat kunna vara riktigt lycklig? Hur ska denne person kunna frammana en magi, som går ut på att frammana en lycklig tanke? Helt ärligt så tror jag att Voldemort nästan är oförmögen att frammana en patronus, då jag inte tror att han har varit riktigt lycklig, någon gång i sitt liv.

Hela hans liv har gått ut på mord, tortyr och otrevliga överraskningar. Finns det någon ljuspunkt i Voldemorts liv som skulle kunna göra att han kan frammana en Patronus?

Själv tror jag inte det, en så känslolös person som Voldemort skulle enligt mig, prestera riktigt bra om han lyckades pressa fram en patronus. Undantaget är om han känner lycka varje gång han har dödat någon, ja då skulle han kunna frammana en enkelt.

Well, diskutera!

Tror som du, han har inga lyckliga minnen, tror att Patronus förbannelsen är den enda trollformlen han inte klarar av.

Jag är rätt övertygad om att han inte kunde frammana en patronus... Läste någonstans att Rowling sagt att Snape var den enda Dödsätaren som kunde frammana en patronus, och om inte de kunde så känns det som om Voldemort definitivt inte borde ha kunnat eftersom han rörde sig bortom vanlig ondska.

Kanske, om han hade lyckats med att ha dödat Harry och sett världen ligga framför sina fötter, så hade han varit så lycklig han någonsin kunnat bli, eftersom det var det han strävade efter hela livet, men... jag är fortfarande skeptisk.

Sätter dock ganska mycket på att hans patronus hade varit en orm ^^

Hade älskat om Voldemort inte kunde frammana en Patronus, det skulle ha gett honom en ordentlig svaghet, den första svagheten inom magin. ^^

Han kanske blev lycklig nä han fick reda på att han var en trollkar och fick börja på Hogwarts?

Det enda bra minnet han har är kanske när han får veta att han ska börja på Hogwarts?

han kan nog inte det men om han kunde skulle han nog ha en orm

Angående minnet över att han ska börja på Hogwarts, helt ärligt så tror jag inte det. Jovisst blev Hogwarts som hans andra hem, men han kunde redan utöva en del trollformler och plågade andra barn med det.
Han kände sig speciell och visste att det var något annorlunda med honom, skulle inte förvåna mig om han blev lite förargad över att det fanns extremt många andra som kunde utöva magi.

Hela Voldemorts liv gick ut på att vara speciell, allt som gjorde att han blev vanlig, föraktade han. T.ex. så rycker han till när han hör att Tom i Den läckande kitteln har samma namn som honom, han vill vara ensam om det - därav Voldemort. (och så vill han bli av med sin faders förhatliga namn.)

Nej, det kunde han nog inte.

Voldemort fann Hogwarts som sitt riktiga hem direkt så han hade nog respekt för slottet och området samt trivdes att vandra runt där och lära sig nya saker. Och varför skulle inte han kunna få den lilla lyckliga känslan pirrande i kroppen när han lyckats med en trollformel vid första försöket, första året i skolan?

Jag är dock inne på ert spår och tror inte att han kunde frambringa en patronus. Men inte enbart för att han inte fann lyckan inom sig utan för att han aldrig ansett att den trollformeln varit värd och särskilt speciell. Han såg den nog mer som något töntigt, fjantigt och fånigt påhitt som han ändå aldrig skulle behöva sig utav eftersom han "var bäst på allt och mäktigast" och skulle uppmärksamma hela världen om det. Att då kasta runt på patronusar när man skall bli "ond och cool" härskare känns inte som den rätta stilen.