Vargblod

Hej! Jag tänkte publicera en novell jag skrev då jag gick på åttan. Den har sammanlagt nio kapitel. Allt är alltså färdigskrivet, men jag kommer naturligtvis gå igenom texten och rätta till eventuella grammatikfel. Jag börjar med att skriva prologen: om folk är intresserade av att läsa så kommer alla kapitel ut med jämna mellanrum!

--

År 2122. Världen är trasig, skör och svag. Skogsmarker är skövlade och förödda. Hus och lägenheter är slitna och sönderfallna. Affärer är vandaliserade och förstörda. Tredje världskriget lämnade spår efter sig som inte verkar ha någon början eller slut. Olika virus och epidemier spreds, folk insjuknade och dog. Populationen i flera länder sjönk kraftigt och det är ett mirakel att det fortfarande finns någon i liv idag. Världens återstående vetenskapsmän gjorde allt i sin makt för att komma med ett botemedel, och en dag hade de lyckats. Åtminstone var det vad man trodde. Hostan och febern tynade bort. Men vid fullmånen hände det otänkbara. Smärta. Människorna utstötte blodisande vrål och gnisslade tänder. Ingen visste vad som pågick eller om det här var slutet. Så småningom började deras kropp ändra form. Fötterna och händerna blev till tassar, benen blev smalare och håriga. Snart stod här inga människor utan vargar. Liksom människan hade vargarna olika färger. Ett dussin var vita, andra svarta. Några gråa och bruna fanns det också. Snabbt förstod man att alla inte kunde vara som en enda familj. Alla vargar med vit päls slöt sig samman. Vargarna med svart-, brun- och grå päls följde exemplet. Nu visste alla var de hörde hemma. De fyra flockarna drog sig alla undan, letade upp varsitt revir. Till en början var det mycket morr och gläfs i flockarna. Inget dödsallvarligt, förstås. De gjorde bara upp vem som passade som ledaren, som alfan. Alfaparet är de mest respekterade. De ska uppfylla fem egenskaper. Mod, rättvisa, atletisk, vishet samt stresstålig. Hanen som blivit vald till alfa, fick i sin tur välja en hona han ansåg skulle bli en bra kompanjon och en lämplig moder till kommande valpar. Vem som valdes till Beta var också viktigt. Beta-paret är hanen och honan som bestämmer och håller reda på flocken, om alforna inte är på plats. Sedan finns det de som skall se till att inkräktare inte dyker upp, och förstås de som ser till valparna.

Alla blev självklart inte till vargar. Det fanns de som kämpade på som inget annat utan botemedel som hjälp. Någonstans därute finns det människor. Utan större resultat försöker de få igång världen och ekosystemet igen. Fabriker hostar ut rök som skadar vår planet och det finns ont om mat. Den här berättelsen handlar dock inte om hur människorna klarat sig, utan här fokuserar författaren sig på vargarna och deras förhållande.

Jättebra!