Map of my head.

Hej mugglis!
Så här ska jag skriva upp om min teori på svaret om det flesta. Livet, döden, varför finns vi, parallella världar, gudar m.m. Jag kan inte påstå att detta är sant och kommer därför vilja att ni tänker i banorna "tänk om.." för då är man mer öppen för nya idéer! Och man fastnar inte i banor att "så här är det". Sedan vill jag varna att, bli inte galna och blir ni påverkade så ta ett steg bakåt och kom ihåg att detta behöver inte vara sant.

Jag varnar också att denna texten kommer vara väldigt rörigt eftersom det är så svårt via text att formulera sig och uttrycka sig på ett sätt för att känna av vilken entusiasm som personen har. Så läs detta med spännande ton för bästa effekt

Ännu en varning. Det finns mycket brister i detta, men vi kan annars hjälpas åt att hitta en lösning i bristerna? ^-^

Vi kommer även ha en huvudperson, först tänkte jag fråga er efter ett namn men sen tänkte jag om. Vi människor älskar att döpa saker efter oss själva (nej, personen kommer inte heta mitt namn). Men jag tänkte, jorden har ju ett annat namn “Tellus”, det blir väl bra? Jag kommer kalla denna personen “hon” efter som vi ibland kan kalla vår planet “Moder jord”. Bara för att jag säger hon, så betyder det inte att huvudpersonen anser sig själv som kvinna. Det kan vara en man eller något annat. Så nu undrar ni säkert. “Okej, vad har detta med saken att göra?” Jag kommer att komma till det i slutet

Jag tänker börja med det som jag sa i Intresseklubben antecknar (om jag kommer ihåg rätt)och berätta om hur och varför jag började fundera om detta. Egentligen började allt med att vi gick igenom vilka planeter som fanns i vårat solsystem när jag var runt 7 år. Jag var helt fast och väldigt fascinerad och det slutade med att min familj köpte böcker om rymden och stjärnor och jag fick även en stor plansch som jag hängde över min säng som jag spenderade mycket tid på att titta på och fascineras. De där runda sakerna var våra grannar, och det finns ännu mer runda saker i rymden. Mycket mycket mer! Jag hade även fått reda på att rymden var oändligt stort och det expanderar fortfarande hela tiden. Hur kan det göra det? Det måste ju finnas ett stopp någonstans så att det sedan kan expandera, men vad finns bakom stoppet? Jag föreställde mig det som en tegelmur.

Men vad fanns bakom muren? På något sätt brukade mina tankar vandra vidare på att det fanns troll på andra sidan och vi var som en liten kula som de tyckte var rolig att titta på. Men det var ju bara en fånig tanke och jag slutade att tänka vidare på det. (Förutom att frågan som dök upp ofta var varför vi lever och varför vi dör. (Det skrämde upp mig väldigt mycket, och jag rekommenderar att inte fundera för mycket på det för det kommer sluta med att man inte har något hopp och bara accepterar att vi finns. Jag kom senare fram till svaret att vi finns bara för att föra får art vidare och utvecklas och anpassa oss för miljön.) Jag tänkte till slut, “Varför är livet så himla tråkigt?”. Men egentligen, varför kan man inte vara extra kreativ?

Jag funderade inte så mycket på det förrän jag gick i högstadiet och vi gick igenom atomens struktur. Jag insåg en sak som jag fortfarande tycker är helt “sjukt”.

Vi består av atomer
Saker vi äter består av atomer
ATOMER SLUKAR ANDRA ATOMER


En annan sak jag tycker är konstigt men samtidigt häftigt. Med hjälp av dessa byggstenar bildar de levande varelser med fri vilja som gör allt för att överleva. Hur kan atomer skapa alla dessa känslor, varför går dessa atomer ihop och bildar en hjärna som fungerar med egna tankar och känslor och får kroppens muskler att röra på sig på ett bestämt vis, skapa enzymer som nästan också fungerar som en hel individ som attackerar vår föda och bryter ner den för att vi ska kunna skapa mer muskler och orka mer. Tillverka DNA som är en kod för hur vi ska fungera. Hur kan atomer göra allt detta. Det är ju så himla små beståndsdelar att vi inte ens kan se dem med blotta ögat.

En annan sak som jag heller inte kan greppa är hur kan vårt minne förvaras i vår hjärna (som består av atomer). Var i hjärnan sker det? Men framför allt HUR KOMMER ATOMERNA IHÅG DET? Jag googlade precis i några sekunder och såg att det är fysisk aförändringar mellan så kallade synapser och hjärnceller i hjärnan. (Kortfattning av vad en synaps är: En nervcell utseende kan beskrivas överdrivet kort som en stjärnformad cell med en långsvans och på slutet av svansen så ser det ut som rötter. Dessa rötter binds kemiskt till andra nervceller för att skicka en signal. Där den kemiska saken sker, där finns synapserna.) Även om detta kanske förstör min idé om svaret på allt, tänker jag ändå fortsätta för att som sagt synapserna finns i nervcellerna och det är nervcellerna som väcker mitt stora intresse.

Jag blev snabbt intresserad i denna bilden


Wow. Varför ser de nästan exakt likadan ut? Kan jag berätta att jag är väldigt intresserad av filmerna Horton, Inception och Inside Out? För wow, det är här som alla mina idéer bubblade upp.

Varför lever vi? Varför har vi massa känslor? Varför går vårt humör upp och ner hela tiden och varför förändras vi genom tiden? Varför utvecklas planetern hela tiden och wow, vilken resa jorden har haft.

Tänk om det är så att vi lever i en nervcell i en annan varelse. Och den här varelsen är Tellus och om vi ska jämföra med jordens utveckling så tror jag att hon är runt 20-30. När bakterier och amöbor bildas så var hon ett foster i sin mors mage. När dinosaurierna fanns var hon ett litet barn med ett äventyrligt humör. När djuren började utvecklas och och vår art Homo började utvecklas så gick hon i skolan. Och med tanke på hur långt vi har kommit idag med tekniken, så betyder det att hon har lärt sig så mycket idag. Hon kanske är forskare inom teknik och liknande?
Tänk om det är så att vi människor representerar den sociala biten och känslor (när det gäller minnen.) Vi alla är så olika, men vissa är mer lika en andra. Det beror på att vi som är mer lika varandra är minnen som uppstod tillsammans. Vissa kanske upplever känslan över att de inte känner sig hemma någonstans, kanske är det för att de är ett minne om en annan person. När en annan vi känner pratar om något om deras liv så lägger vi det på minnet och någon måste det ju då finnas inom oss som är det där minnet.

Där kommer även idén om varför gudar finns. De är ju såklart vänner och människor i Tellus liv. Det är ju personer hon umgås med. Och med tanke på att den abrahamistiska guden är den som är mest populär just nu är ju för att det är förmodligen hennes bästa vän. Det är därför vissa känner en närhet med gudar för de är ju minnen av personer!

Så vi föds för att vi nya minnen uppstår och vi dör för tillslut blir vi så gamla och onödiga minnen att vi inte fyller någon funktion längre i Tellus hjärna. (Detta får mig att tänka på den mörka gropen i filmen Inside out där minneskulorna slängs för de inte behövs mer.)

Med min slutsats om när jag uppstod så verkar Tellus ha blivit upprörd en gång över ett spel som buggade. Det är jag. Och vem är ni?

Och lite snabbt om parallella världar. Våra hjärna består av 130 miljarder nervceller betyder det att det måste finnas minst 130 miljarder planeter som är som jorden. Det betyder även att vi inte är de enda som lever.

Slut.

Har ni frågor, så våga fråga! Jag hade jättebråttom när jag skrev ner detta så jag har mycket mer i mina tankar än vad jag skrev ner.

Åh den idén lät sjukt intressant. Med att vi i Tellus fungerar som känslorna i Inside Out. Omg mindblown. Men planeter som det inte finns liv i då? Vad är de om vi nu tänker planeter som 'människor'?

Planeter är inte människor. Vi människor är minnen som råkar bo på jorden. Så jag antar bara att de planeterna utan liv än sålänge är platser där det kan finnas minnen i framtiden. Vi använder ju inte vår hjärna så mycket och vi har hur mycket plats som helst att förvara en massa minnen. Vi hinner inte ens använda upp en miljontedel av vårt minne innan vi själva dör. Sedan finns det sådana som oss i vår hjärna! INCEPTION

Intressant! Jag blev typ mind blown över likheten med universum och en hjärncell på de där bilderna!

Har dock en fundering:

Du skrev att vi lever i en nervcell i en annan varelses hjärna där vi är den varelsens känslor/minnen. Menar du då att hela vårt universum är en del av nervcellen, inklusive alla galaxer och planeter eller bara jorden?

Hela vårt niversum är en nervcell. (Om man jämför med bilden där uppe! ) Inte bara jorden, hjärnan kan ju förvara hur mycket information och minnen som helst. Och jorden är bara en liten del. Människan kanske symboliserar den "sociala" biten med tanke på att vi kommunicerar men varandra men vi har även utvecklad hjärna där vi kan fundera/tänka/relatera till gamla minnen och pratande saker som inte är här och nu. Djuren på vår planet kanske symboliserar instinkter och minnen från andra djur.

Även om nervcellerna ligger nära varann så är de så överdrivet långt ifrån varandra att vi inte ens kan se dem själva och därför inte vetas av dem.

Och tänk om det bor småsmå varelser i vårt huvud!

Jättesen in i diskussionen men WOW. Det här var ju jätteintressant! Det får mig faktiskt att fundera lite.

Vad kul att du tyckte det var intressant och fick dig att tänka! Det är lite det som var mitt mål. ^-^

felidae: För att dra upp tråden ÄNNU en gång, diskuterade jag din teori med min syster idag och jag spann vidare och kom att tänka på att ifall universum är en värld i någons huvud... då skulle det också kunna stå för att alla våra så kallade fantasivärldar skulle kunna vara verkliga och att de är världarna inuti oss.

Wow vad livet känns mer märkvärdigt nu!