Novell; Deras historia

Jag har bestämt mig för att lägga upp en av mina noveller här för att få lite feedback på min skrivning. Det här är en kärlekshistoria, så be aware! ♥ ♥ ♥

Deras historia

Första gången han såg dem var de sju år gamla, på väg till deras första dag i skolan. Han trängde sig på först och gick bak i bussen, hon klev på sist, satte sig längst fram, snett bakom honom. Båda lämnade ett intryck på honom, men inte helt lika.

Dagen därpå lärde han sig deras namn. Viola Abrahamsson och Fredrik Dahl. Han läste det på deras busskort. Ännu en gång försvann han bak, och hon satte sig längst fram. Hon såg bräcklig ut, tunn och kort, med långt, råttfärgat hår i en fläta på ryggen. Han var motsatsen. Han var inte tjock, inte ens mullig, men han var lång och man såg redan nu att han skulle växa upp till en av de där killarna som verkade se vältränade ut utan att försöka. Han hade långt hår, för att vara en pojke, det hängde ner i nacken och hamnade i ögonen ibland.

På sista dagen innan sommarlovet satt hon fortfarande ensam längst fram. Hon pratade med honom ibland, med en tyst och försynt röst berättade hon att hon hade fått ut sitt betyg, och att hon hade fått högsta betyg i nästan allt, men inte matten. Den hade varit svår.

Samma rutin upprepades i år, de två verkade nästan inte ha någon kontakt med varandra trots att de bodde grannar. Tills en dag, några veckor efter att jullovet i deras fjärde år när Fredrik satte sig bredvid henne. Det var först då han lärde sig att de gick i samma klass, satt till och med bredvid varandra! Läraren hoppades kunna hålla honom tyst om han satt bredvid klassens toppelev, men det slutade med att de hade viskande konversationer med varandra när hon var klar med sin uppgift, och han bestämt sig för att inte göra den.

Efter det satt de bredvid varandra oftare, nästan varje dag på väg till skolan, och en eller två gånger i veckan på väg hem igen. Osannolika vänner, men nära ändå. Han hade hört honom prata med sina vänner om det en dag när hon var sjuk. De hade ifrågasatt honom, undrat varför han skulle vilja vara vän med en tjej, och henne av allihopa! Han hade viftat bort det, och styrt in ämnet på något annat som lockade deras intresse mer.

En dag i deras sjätte år kom Fredrik inte till skolan på en hel vecka. Han hade nämnt det för henne, frågat vad som hänt. Hon sade att han blivit avstängd på grund av vandalisering. Hon hade en besviken blick i ögonen, och lät trött när hon sa det.

När de började högstadiet ändrades allting drastiskt. Hon satt fortfarande längst fram, men han satt nästan aldrig med henne längre. Hon verkade ensam till en början, men snart började hon skaffa en vänskapskrets. I en större skola fanns det fler som henne, tysta bokmalar. Ingen av hennes nya vänner fick henne och lysa upp på samma sätt, men hon verkade lycklig trots allt. De verkade också alla avsky Fredrik med passion. Viola spelade med, nickade när de klagade över hans högljudda beteende. Den största chocken, för de båda, var när en av dem nämnde att han tydligen börjat röka. Ilska verkade forsa ur henne, och hon tillbringade hela bussresan med att tjattra om hur dumt det är, hur farligt, hur han skadade sig själv och de runt omkring honom.

Viola klev av sist på eftermiddagarna. Så när den sista av hennes vänner klivit av, förväntade hon sig antagligen att sitta ensam. Men så fort dörren stängdes kom han fram och satte sig bakom henne. Han verkade irritera henne till en början, men snart flöt konversationen som den gjort när de var yngre.

I slutet av deras åttonde år kysstes de första gången. De var ensamma i busssen, förrutom han då, och verkade vilja ta tillfället i akt. När hennes vänner satte sig bredvid henne dagen därpå och började prata killar, som var det enda samtalsämne de verkade ha, skakade hon på huvudet när de frågade om förälskelser. Men när de klivit av kom han fram och höll hennes hand.

Hennes vänner fick reda på deras förhållande i mitten av första terminen av deras nionde år. Trots att de inte gillade honom, ville de bara att deras vän skulle vara lycklig, det framgick tydligt på deras leenden när berättade att de varit ihop i snart sex månader. Allting verkade lösa sig på bästa sätt, och deras förhållande var starkt.

År senare, när han körde sin sista dag innan pensionen, klev ett bekant par på bussen. Nästan trettio, gifta och, av utseendet på henne att döma, på väg att starta en familj. Han gratulerade dem så klart på giftermålet, och när han lämnade in nycklarna till bussen sista gången, log han.

Snälla ta inte den här texten för att använda den som din egen!!!

Super bra! !!!!! Du skriver mycket bättre än vad jag gör! Om du skriver fler noveller kommer jag absolut läsa dem!

Jag skulle också läsa fler

Superbra!

Jag skulle (också) gärna villja läsa om du skriver fler!

Jättesupermegafantastiskt!

Superbra!
Läser gärna om du skriver några fler noveller.