Jag är Bara på Visit
Forum > Kreativitet > Jag är Bara på Visit
Användare | Inlägg |
---|---|
Shapiro
Elev |
Jaha, då skulle man försöka skriva den där historian då da...
Titel: Jag är Bara på Visit Språk: Svenska Typ av text: Roman Antal kapitel hittills: Jobbar på det Färdigskriven: Nej Rating: Döm själv, kan bli lite mörkt ibland, Handling: Joe Nathan Harris är en yngre man som aldrig stämt in med det andra säger, han är utstött och glömmer ofta bort hur dåligt han egentligen borde må, han är hatad av större delen av samhället för att han sticker ut på det där lilla ''dåliga'' sättet. Han gör alla valen i livet fel och sitter i valet om han ska hata sig själv eller hata andra för att dom inte accepterar honom. Då drar vi igång... Joe gick på dom kalla, cigarett-beströdda gatorna, i det svaga ljuset från dom trasiga gatulyktorna kunde han se tiggare som satt och bad hysteriskt efter pengar och en del människor som slogs skyddade av nattens mörker, han valde att inte ingripa då han visste att han troligen skulle bli slagen själv. Han kunde även se en hel del människor som stod gömda och rökte, dom flesta var minderåriga med tanke på att nästan all vuxna som rökte i mörkrett rökte inte cigaretter utan bara massa av Mariana och annat knark som dom köpte av lokala langare, alla vuxna rökte alltid fritt under dagtid för alla att se. Joe såg en gammal skrumpen lägenhet ungefär två våningar upp där ett ungt par höll på att bråka om något, han såg hur dom båda började slå på varandra och skrika höga hot mot varandra. Han gick bort till en bänk mittemot dörren till lägenhets byggnaden och satte sig lugnt, han tog upp sin gamla Nokia telefon och började gå igenom gamla medelanden som hans mor skickat. Han kunde läsa samma tre ord om och om igen utan att få någon typ av känsla av det, hans torra, runda ansikte speglade sig i det flimrande ljuset från gatulamporna som reflekterade sig i skärmen på hans telefon, han suckade tyst och läste åter igen dom tre orden innan han öppnade ett nytt medelande och började skriva. ''Jag orkar inte med dig mer, håll käften och låt mig vara, kärring.'' Han suckade och tog bort medelandet, han kände en våg av ilska då han kunde se sig själv springa bort mot den stora floden som rann en bit bort och slänga i mobilen skrikandes. Han kom tillbaka till sin vanliga sikt och satte ner mobilen i hans vänstra ficka, den som inte var trasig, han reste sig och såg hur en gestalt började rusa ner för trapporna i huset, ut kom en gråtande kvinna och snart efter en förbannad man, Joe ville springa efter dom båda och slå mannen i huvudet men han vågade inte. Han började gå ner mot floden och följde den lilla grusvägen som gick bredvid, han kom bort en bit från byggnaden innan han kände hur mobilen brummade till. Han tog upp den och suckade när han såg att det var bara samma gamla mamma som skickade ännu ett oroligt medelande. Han suckade igen och drog upp luvan på sin grå-gröna tjocktröja, han satte ner mobilen i byxfickan och gick vidare, han gick förbi det nya konditorit, den ödelägsna, mörka kyrkan och några villor innan han kom till det lilla radhusområde där han och hans mor hade bott i ett flertal år. Han stannade precis framför dörren innan han vände sig om och gick bort till garagen, han tog fram en nyckel och låste upp ett garage innan han gick in och stängde tyst, han tittade omkring och såg lite däck som stod uppstaplade på varandra precis bredvid den gamla byrån som hans pappa skulle laga, det hände ju... Inte riktigt... Joe gick bort mot däcken och lade sig ner bakom dom på en låda, han såg bort och märkte en liten låda filtar och bordsdukar, han reste sig och gick bort och tog ett par innan han återvände till lådan bakom däcken, han la på filtarna innan han placerade sig själv över dom och långsamt försvann till sömns. Four score and seven years ago... 5 jan, 2015 00:59 |
Vildvittra
Elev |
Mycket bra, du skriver väldigt detaljerat och känslosamt.
"Flitwick är en mycket liten man, med en mycket lång stav." 5 jan, 2015 22:22 |
Shapiro
Elev |
Tack, jag antar att jag borde dela upp kapitel...
Kapitel 1 Joe vaknade abrupt tidigt på morgonen då hans mor hade gått ut i garaget och satt sig i bilen, han sov självklart när hon klev in och förblev omärkt då filtarna, dukarna och däcken höll honom gömd ur sikt, hans mor klev in i bilen och satte i nyckeln i tändningslåset, hon vred om och bilen drog igång med en högsmäll som väckte Joe och fick honom att ramla in mellan den lilla springan emellan lådan han legat på och garagets kalla plåtvägg. Han hostade till då hans mor åkte ut ur garaget, han tystnade när han såg att hon klev ut ur bilen och stängde porten. Han kravlade upp och skakade av sig lite spindelnät som fastnade på hans kläder, han öppnade garageporten och klev ut, han suckade och gick in i det lilla radhuset. Han sparkade av sig sina skor och tittade bort mot vardagsrummet åt höger där hans lillebror satt och tittade på en av dom nya Disney-filmerna. Joe hatade Disney, stort sätt alla andra film-bolag var bättre in hans ögon och öron. Han tittade bort åt vänster in i köket och bort mot deras föräldrars sovrum, han kunde höra hur hans far låg i sängen och stönade tungt av hans kliniska trötthet och hans kommande panikattacker, när som helst kunde det hända, det som var mest skrämmande var att Joe inte visste vad han skulle göra när det hände. Joe gick in i köket och tog en baguette som låg på bordet sen gårdagen, han tog en tugga av den och gick sedan bort till disken, han tog ett glass och fyllde det med vatten innan han gick in till sin fars rum och ställde fram vattnet, han tog en handduk och doppade ena delen i vattnet innan han förde handduken till hans fars panna, han drog lugnt över den och satte handuken över honom, han ställde glaset på nattygsbordet och reste sig, han gick mot dörren och tog med sin baguette. Han klev ut i den kalla oktober-luften och började vandra över gatorna igen, på väg mot hans goda vän Georges kvarter där dom tillsammans hade ett litet krypin under en stor bro gjord av några kartonger dom hittade omkring i staden, när han kom till platsen såg han hur ljust kom inifrån kartongerna och han kunde känna en konstig lukt av rök. Four score and seven years ago... 8 jan, 2015 22:52 |
Fml :D
Elev |
Vet inte varför men kan relatera något stort
5 feb, 2015 20:54 |
Shapiro
Elev |
Joe tittade bort mot det konstiga ljuset innanför lådorna, det fladdrade som en gardin under en lätt sommarbris och kunde inte komma från någon ficklampa, han gick fram till det lilla fortet av lådor och tittade in, där satt George tillsammans med Henry, en kille som hade gått några klasser över Joe och nu slutat på deras skola, båda två höll i varsin cigarett med ett litet levande ljus emellan dom som såg ut att snart brinna ut. Joe spände sina ögon i George och dök argt in, han visste redan att Henry var en person som både rökte och drack även om han var minderårig men inte fan skulle George göra samma sak. Joe slet tag i cigaretten och slängde ner den på marken, han trampade argt på den för att få bort glöden och tittade sedan upp mot sin förvirrade vän.
''Vafan röker du för?!'' röt han ut då han hade kunnat samla sig tillräckligt för att tala överhuvudtaget. George snurrade lite avarande på huvudet och gned sig i nacken nervöst, han spottade ner på marken innan han såg tillbaka upp på George och blottade sina missformade tänder medans han sluddrade fram ett svar. ''Asså, jag har det lite jobbigt just nu, och Henry kom förbi och tänkte han skulle hjälpa mig lite.'' Joe suckade och vände sig om för att gå. Han hörde hur Henry viskade något om 'glädjedödare', något slog till i Joe och han vände sig in igen, han flög på Henry och tog tag i hans jacka, han började riva honom ut genom lådorna och märkte inte hur han av misstag välte över ljuset, George tittade mot ljuset som rullade bort mot en kartong, den började ta eld och han reste sig snabbt och sprang ifrån stället utan att ge något alarm till Joe eller Henry, båda två var ändå för upptagna med att slå varandra för att fokusera på det, Joe fick in ett hårt slag och hörde ett knak då han bröt Henrys näsa, han själv blev kastad bort, ner för en backe, han rullade ner till staketet mellan vattnet under bron och en lite gångväg. Henry kom snabbt efter och gav Joe ett hårt slag i huvudet, allt svartnade för Joe då hans medvetenhet började försvinna. Han vaknade ett tag senare alldeles varm, han tittade upp för backen och såg en hög med aska och en missbildad mässingsljusstake. Han suckade till flera gånger och slängde iväg ljusstaken innan han föll ner i sittande ställning och blickade ut över floden. Four score and seven years ago... 21 feb, 2015 21:51 |
Forum > Kreativitet > Jag är Bara på Visit
Du får inte svara på den här tråden.