Bromance or more? ~ Troyler

Rating: Mellan PG och PG-13. Du borde minst vara runt tolv år för att läsa denna ff.
Språk: Sv

Det här är då alltså en fanfiction om de två youtube-arna (lol säger man så?) Troye Sivan och Tyler Oakley. Du ska helst veta vilka de är men du förstår nog annars också c:

Kapitel 1
Troye ~
Jag vaknar med ett ryck av att planet skakar till och ikonen för säkerhetsbältet börjar blinka. Jag blir genast klarvaken och knäpper fast mitt bälte innan jag pressar pannan mot det svala flygplansfönstret. Jag är i Amerika och ska alldeles snart träffa Tyler på flygplatsen. Vi har inte setts sedan kyssen på Digifest UK. Efteråt så kom Zoe och Alfie fram och Zoe skickade menande blickar till både mig och Tyler men jag var tvungen att åka till mitt flyg och efter en gruppkram vinkade jag bara tafatt till dem och gick in på flygplatsen. Jag kände mig konstigt tom hela flygresan. Jag vet ju vad det berodde – beror – på, jag kan inte dölja det för mig själv även om jag har försökt trycka undan känslorna så länge som möjligt. Jag är kär i Tyler Oakley och det finns inte en chans att han – en sex år äldre, karismatisk och skitsnygg man – har samma känslor för mig. Eventuellt hatar han mig också nu när jag har kysst honom framför hur mycket folk som helst och snart ska jag träffa honom och låtsas att allt är normalt och det kommer aldrig att gå. Jag biter mig olyckligt i läppen medan marken kommer närmare och närmare och planet tillslut landar för att stanna helt. Jag tar mitt bagage och följer med strömmen av passagerare ut. Jag kan inte direkt åka hem nu, det är bara att göra mitt bästa och inte bryta ihop.
Tyler ~
Jag ser honom i flocken av ankommande passagerare. Hans ögon, åh vad jag älskar hans ögon, söker efter mig i folkmassan och han ler en aning blekt när han hittar mig. Han verkar obekväm. Jag antar att han ångrar kyssen, det var väl svårt att dra sig ur när alla fans blev helt galna och jag borde ha protesterat eller något. Men det var så väldigt svårt när han såg på mig sådär och hans läppar var så mjuka och jag ville bara ha mer även om jag vet att det aldrig kommer fungera och att han inte känner så för mig. Jag måste bara låtsas att allt är som vanligt, som det borde vara. ”Troye Sivan, jag har saknat dig!” Säger jag glatt och ger honom en snabb kram. En skymt av hans vanliga leende drar över hans ansikte. ”Hej, Tilly.” Säger han och vi får ögonkontakt i en magisk sekund innan han vänder bort blicken och skakar nästan omärkligt på huvudet. Vi hämtar hans bagage och sätter oss i min bil för att köra till min lägenhet, småpratar om ditt och datt men den vanliga känslan infinner sig inte. Det är en speciell stämning i luften, och jag är inte säker på om jag gillar det eller inte. Väl hemma hos mig bestämmer sig Troye för att ta en dusch och jag sätter mig i soffan, scrollar igenom Tumblr men kan inte koncentrera mig. Jag hör vattnet skruvas på inne i badrummet och fantasier om Troye i duschen fyller min hjärna. Jag rynkar irriterat pannan. Jag måste verkligen sluta… Känna. Det här är så patetiskt.

Kommentera gärna vad ni tyckte, puss ♥

LOVE IT.

Well erhm vet vem de är men don't really ship 'em o.o

Wait oh i tought that you said you wanted to e taggad oops 0.0

JAG BEVAKAR
ALLTSÅ TROYLER ÄR JU MITT TYP YT OTP DÖR DETTA ÄR AWESOME ♥

OMG
the feels

SUPAH ♥

BUT MORE? JAG ÄR JÄVLIGT THIRSTY EFTER TROYLER JUEEEEEH

omg bevakaaaa
troyleeeer ♥♥

Hade glömt denna, men har skrivit nu. Nytt kapitel imorgon! ♥