Alice i Underlandet under 2000-talet

Alice i Underlandet under 2000-talet

Jag fick en konstig idé om att skriva en alternativ berättelse om hur Lewis Carrols Alice i Underlandet hade kunnat vara ifall den utspelade sig på 2000-talet. Kapitlena kommer att vara korta eftersom att jag vill inte precis en lång berättelse utan bara en kort eftersom att jag arbetar på två egna samtidigt.

Innehåll:
Kapitel 1: http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=31477&page=1
Kapitel 2: http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=31477&page=1
Kapitel 3: http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=31477&page=1
Kapitel 4: http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=31477&page=3
Kapitel 5: http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=31477&page=4
Kapitel 6: http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=31477&page=4
Det kommer inga fler kapitel för att berättelsen har nått sitt slut.

Kapitel 1

Alice Liddell var en flicka på tolv år som bodde i New York. Mest av allt så gillade hon att leka med sin lilla vita kanin Fluffis, som hon kallade den. Hon brukade ofta göra det i parken. Men en gång blev allt tokigt. Hennes kanin bet henne och stack iväg.
”Fluffis, vänta”! Ropade Alice och sprang efter honom. Kaninen bara skuttade vidare. Han ville inte stanna. ”Åh nej! Jag kommer för sent”! Utbrast kaninen och sprang ut till staden. ”Talade Fluffis nyss”? Tänkte Alice men fortsatte att jaga honom. ”Fluffis! Du kan bli påkörd”! Ropade hon när hon såg att det var så mycket trafik. Mitt i pälsen plockade kaninen upp en digitalklocka. Det stod 12.40 på den. ”Diktatorn kommer att döda mig”! Sa kaninen och försvann runt hörnet på en skyskrapa.

Alice kunde sedan se att kaninen tappat digitalklockan inne i ett höghus. ”Är du härinne”? Frågade Alice och gick in. Stället var nästan helt släckt och mörkt och det var helt folktomt. Sedan fick Alice syn på en hiss med dörrarna öppna som lyste. Alice kunde inte hålla undan sin nyfikenhet och steg in i hissen. Alice började då åka runt till de olika våningarna hursomhelst för att leta efter sin kanin. Men innan hon gav upp hoppet så lade hon märke till en knapp hon inte sett förut. Det stod ”Underlandet” på den. Och det fick henne att vilja trycka på den.

Men efter att Alice tryckt så blev allt mörkt och med en enorm hastighet på 100 kilometer så rasade hissen ner mycket långt under marken. ”AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA”! Med en smäll så öppnades hissen. ”Märkligt”, sa Alice och såg sig omkring. Hon befann sig i en restaurang utan några fönster och det fanns bara en liten lampa i taket. ”Vad bra! Jag är vrålhungrig”! Sa Alice och slickade sig runt munnen. Ingen personal fanns därinne och det gjorde att Alice började äta så mycket hon kunde. ”Åh nej”! Sa Alice när hon upptäckte att hon började växa mer och mer runt midjan och fastnade snart mellan rummets väggar. ”Hur ska jag kunna ta mig ut”? Tänkte Alice och såg på hissen som var så långt borta. Hon kunde knappt bära sin egen vikt heller. Hon ramlade sedan ner på golvet och började snart växa till taket.

Men som tur var så fann hon en bantningsdryck på golvet. ”Drick mig”, stod det på flaskan. Drycken var väldigt god och den fick henne att bli smalare och smalare och mindre och mindre. Till sist så var hon inte längre än sin kanin.

WOW! SUPER!!! *bevakar*

SKITROLIG!

Tack!
____________________________

Kapitel 2

”Nåja, det är bara att äta sig fet igen”, tänkte hon och började äta jättemånga hamburgare. Nu växte hon mycket mer än förra gången. Hon grabbade tag i nyckeln och gjorde sig liten igen så att hon kunde skynda sig tillbaka till hissen.

Men denna gång fanns ingen av de övriga knapparna kvar. De hade blivit utbytta till andra knappar såsom, ”Tåresjön, Hjärter Diktators herrgård, Tepartyt, Mc Twisps hus” och många andra knappar. ”Tåresjön, det låter intressant”, tänkte Alice. Men när hon tryckt så började genast en fors med vatten strömma in i hissen. ”Nej”! Sa Alice hastigt och stängde hissen igen. Nu valde hon istället Mc Twisps hus. Vem kunde det vara?

När hon steg ut ur hissen igen så verkade hon komma till någons herrgård. Det var ett stort blått hus med grönt gräs utanför och ett vitt staket. Hon ringde på dörrklockan. Till hennes förvåning så stod hennes egen kära kanin i dörröppningen, fast konstigt nog så hade han en fleece-tröja och jeans på sig. ”Fluffis”? Frågade Alice förvånat. Men kaninen bara skakade på huvudet. ”Vad skamligt! Jag skulle uppskatta om du kallade mig för Mc Twisp”, sa Fluffis med en otrevlig röst. ”Fluffis Mc Twisp, är det så du vill kallas”? Frågade Alice.
”Nej, om du måste säga mitt förnamn också så skulle jag uppskatta att du kallade mig Nivens Mc Twisp”, sa Fluffis. ”Men... du heter ju Fluffis”! Sa Alice som inte ville acceptera att sin kanin inte tyckte om namnen som hon givit honom. ”Tyvärr, Marianne men jag måste kila iväg nu, och glöm inte att städa vinden”! Sa Fluffis och skyndade sig iväg mot en taxi som stod parkerad utanför huset. ”Men, jag är inget hembiträde”! Fast det var för sent, han var redan borta.

Alice kände sig så illa tvungen att städa. Det riktiga hembiträdet verkade inte komma och hon ville inte vara otrevlig mot sin kanin. Allting var så mysko tyckte hon. Hon hade aldrig vetat om att sin kanin bodde i ett hus och brukade gå klädd i människokläder. Hon tog ett grepp om en dammsugare och började städa vinden som var riktigt stökig.

Efter att ha städat så var hon utmattad. Hon ville bara hem men hissen var låst igen och hon verkade ha tappat den någonstans. Efter att ha städat så gick hon ner till köket. Konstigt nog så var hon redan hungrig igen. Så hon började äta lite ur en cheese cake. Tråkigt nog så blev hon fet igen. ”Nej”! Hon började växa sig så stor att hon täckte hela huset. ”Hur ska jag nu få tag på en bantningsdryck? Jag och min apitit”! Muttrade Alice och kunde inte röra på sig.
Sedan kunde hon höra röster av några som pratade utanför huset. De verkade skrämda. ”Hjälp ett monster”! Hörde hon någon säga. Det var en ödla i en onepiece. ”Tyvärr, men jag tror att vi måste spränga monstret”, sa ödlan. Sedan hördes Fluffis röst. ”Å! Men min dator är ju därinne”! Sa Fluffis. ”Tyvärr, men monstret kommer bara att döda oss om du går för att hämta den”, sa ödlan. Ödlan plockade då fram några dynamiter. Alice skrek till ett gällt skrik. Hon skyndade sig då att sträcka sig efter datorn och kastade då ut den. Tyvärr så råkade hon träffa kaninen i huvudet. ”Förlåt”! Sa hon. Men i deras öron lät det som ett hotfullt vrål och trodde att hon ville döda dem. ”Tänd dynamiterna”! Sa ödlan med en soldats röst.

Som tur var så hittade Alice en bantningsdryck i sista sekunden och blev då så liten så att hon kunde hoppa ut genom fönstret. Hon var nu räddad och ödlan verkade tro att monstret hade försvunnit eftersom att den feta Alice inte var kvar där.

HAHA, XD!!!! SKITBRA!!!!!!!!!!!

Kapitel 3

Hon hittade som tur var nyckeln och stack in i hissen igen.
”Puh”! Sa Alice. Nästa gång så testade hon att trycka på ”Tepartyt” det lät inte så hemskt. Hon gillade te och var ganska sugen på det nu. Nu verkade hon hamnat i en fabrik. Ett långt bord med många tekannor och koppar stod på borden. En hare med en skinnjacka och shorts satt på ena sidan av bordet och drack sitt te, och en man med en lång hatt och annars likadana kläder satt på andra sidan. Genom att lägga märke till hur de såg ut och pratade med varandra verkade båda väldigt galna. Ifall de spillde någonstans så brydde de sig inte om det utan hällde bara mer där.

”Ursäkta mig, men vet ni hur man kommer hem”? Frågade Alice mannen med hatten. ”Nää, vi har inget hem, vi bara dricker te tills det är vår födelsedag”, sa mannen med hatten. ”Varför”? Frågade Alice oförstående. ”Vi firar liksom alla dagarna på året utom vår födelsedag”, sa mannen med hatten och hans ögon verkade titta åt olika riktningar,(ett typiskt sätt för att visa att de var galna). ”Jag däremot firar min födelsedag”, sa Alice. ”Jag fyllde år igår och jag fick en ny iphone”, sa Alice glatt och höll upp den.

Mannen med hatten blev bara sur.
”Tål den te”? Frågade han irriterat. Alice skakade på huvudet. Då började han genast hälla te på den så att den gick sönder. ”Varför gjorde du så för”? Frågade Alice ledset. ”Sånt som inte tål te får inte vara här”! Sa han. Sedan så höll han upp några hattar. ”De här däremot, mina hattar tål te”, sa han och spillde te på hattarna. ”Det är inte samma sak”! Mannen med hattarna satte då på en blöt hatt på Alices huvud. ”Vill du köpa den här? Jag är hattmakare”! Sa han. Alice skakade på huvudet och slängde av sig hatten. Sedan drack hon ur sitt te för att hon hade nog ändå inte något så bättre för sig.

Sedan så klättrade en hasselmus ut ur en tekanna.
”Vi har inte städat här på åratal”, sa hattmakaren galet då Alice stirrade paralyserat på musen. Hon hade ju nyss druckit te från den kannan. ”Nej, jag bara skoja, hon bor där”! Sa hattmakaren och skrattade ett helt glädjelöst skratt som lät väldigt obehagligt. Alice sprang då mot en toalett inne i fabriken och spottade då ut sitt te. Det där var droppen! Hon ville verkligen inte tillbaka dit.
Då plötsligt fick hon syn på Fluffis igen.
”Där är du! Jag är trött på att du bara försvinner hela tiden”! Sa Alice ilsket som hade fått nog av alla galenskaper som hade hänt denna dagen. ”Tyvärr, har inte tid att snacka nu! Diktatorn kommer att döda mig”! Sa Fluffis och försvann igen.

Alice gick då tillbaka till hissen igen.

Bra

WOW! UNDERBART! FANTATIST! MER!

Tack!
Men den är inte till för att vara bra, bara rolig!

NI MÅSTE LÄSA DENNA FF:


nt
Lillan Potter
Elma00
Luna Lönn
Hermione 1234
glina2

OCH ALLA NI ANDRA MUGGLISAR! LÄS! ANNARS: CRUCIO/AVADA KEDAVRA!

Haha!
Den var väldigt rolig och bra!
Och tack för att du taggade mig Molly Evans!!