min ff om hunger spelen

Kapittel 1,

Jag vaknade upp av att det var för varmt, min syster hade krypit ner bredvid mig i sängen och gossat in sig vid mig. Det hände när hon hade haft en maardröm eller dagen innan slåttern då hon alltid var rädd att förlora mig. Jag går upp och gör i ordning en frukust bestoende av tunna skivor skinka och en brödskiva var. Jag lägger ner en bit skinka till Volrad, våran varghund. Samtidigt vaknar Mor.
"God morgon älskling" säger hon till mig.
"God morgon mor". Hon går och väcker Lisa som min syster heter. Vi sätter oss och äter under tystnad, det är alltid så när det är slåtter. När vi har ätit plockar Mor undan medans Lisa och jag går upp och klär på oss våra fin kläder. Mina består av en grvit sjorta och ett par svarta byxor medans hennes är en liten rosa klänning. Mamma sätter upp hennes hår och sedan börjar vi gå mot torget. Jag skriver in mig och sedan sedan ställer jag mig innanför repinhägnaden. Mor och Lisa ställer sig i publiken. Efter en kvart börjar våran eskort, Plutno Nikalocka fingra i pojkarnas skål. Han läser upp namnet "Indigo Loroma". Jag blir helt stel av chock och skräck.

Vad tycks? ska jag skriva mer elr var den dålig? tål kritik

Jättebra!

tack!! kmr ett till kapittel imorn

Ska inte den här vara i Fanfiction-forumet? En prefekt kanske kan fixa det?

Ska den inte vara i FF?

Läs och skriv fanfictions om Harry Potter (och annat)!


EDIT; Freja var före mig

Flyttar till Fanfiction-forumet!

oj flåt ^^ tänkte inte på det, tack för att du flytta

Jättebra!

Kapitell 2

Folk tittar sorgset på mig och flyttar sig sedan. Jag börjar sakta gå framåt samtidigt som fyra fredsväktare ställer sig runt mig. Vi kommer fram till scenen och fredsväktarna puffar till mig lit så att jag ska gå upp för trappan. "Jaha då har vi våran pojke. Då var det flickorna!" säger Plutno glatt.
Han fumlar en stund i skålen innan han läser namnet: "Kajsa Molgard!" En flicka med kastajebrunt hår börjag gå mot scenen. Fredsväktarna ställer sig runt henne och föser upp henne för trappan. "Mina damer och herrar vi har våra tributanter från deistrikt sju!" skriker Plutno upphettsat. "En varm applod!" Alla gör en halvhjärtad applådering. De flesta kolla sorgset på oss. "Skaka hand nu och gå sedan in." viskar Plutno till oss. Vi gör som han säger och väl inne får vi ett varsitt rum. Jag väntar i unge fär fem minuter innan Lisa springer in och kastar sig famnen på mig. Mor går fram och kramar om oss båda två. Vi alla gråter. Efter fem minuter av kramande och gråtande säger Lisa: "Du kan hantera en yxa bra... och kniv." Hon kollar mig djupt in i ögonen. Mor lättar taget lite om oss. "Det kan du faktiskt." säger mor och tittar sorgset på mig. "Och du är snabb och stark." Mer hinner dom inte säga innan fredsväktarna öppnar dörren och säger att tiden är slut. Vi kramar om varandra en sista gång och dom säger att dom älskar mig och jag säger samma sak till dom.
När dom gått stängs dörren och jag är åter igen ensam. Plötsligt slås dörren upp och min bästa vän Beatrice kommer in. Vi står och tittar på varandra ett tag innan vi omfamnar varran. Hon viskar i mitt öra att jag måste hitta en yxa och sedan springa.
Efter fem minuter öppnas återigen dörren och den här gången är det Plutno som säger: " Vi måste börja gå till tåget nu." Jag och Beatrice säger hejdå till varandra en sista gång.
Fredsväktarna går i en ring runt mig och Kajsa. På stationen får dom flytta på sig för alla kameror som vill ha med oss. Vi går om bord på tåget och tar en sista titt på distrikt sju.

Jättebra! Några stavfel bara, läs igenom texten ordentligt innan du lägger ut den.
Annars, Awesome!