Den mörka konsten att spela quidditch [SV]
Forum > Fanfiction > Den mörka konsten att spela quidditch [SV]
Användare | Inlägg |
---|---|
Borttagen
|
Awesome!!
13 apr, 2012 17:42 |
Ms.Markus
Elev |
13 apr, 2012 17:56 |
madeleinegranger
Elev |
Skrivet av Ms.Markus: Madeleine, du är grym! Älskar dina kapitel ^^) Tacktack Amanda, dina kapitel är också helt ffbhhgffddfj bra! dags för dig att lägga upp nästa? 15 apr, 2012 08:52 |
Borttagen
|
Ms.Markus lägger du upp ett nytt kapitel snart?? o_O
15 apr, 2012 09:15 |
Ms.Markus
Elev |
Yes, här kommer nästa kapitel Enjoy!
Kapitel 9 (Theresa) Dagarna blev allt kallare och under nätterna var det minusgrader på slottets marker. James hade startat igång quidditchträningen och det fungerade rätt så bra, det enda problemet var att alla i laget utom James verkade hata Tess mer eller mindre. Vaktarna från Ravenclaw pratade inte med Tess, och Jennifer från Hufflepuff verkade helt klart ha något allvarligt emot henne. Och hon var ändå jagare med Tess och de skulle sammarbeta. En kväll tog James Tess åtsidan för att prata med henne. ”Det här fungerar inte så bra.” började han och Tess anade vart han skulle säga. Skulle han bli tvungen att kicka henne för att hon innebar ett problem? ”Du har säkert märkt att alla andra i laget inte kommer så bra överens med dig…” ”Så det är alltså mitt problem att de är emot Slytherin?” Avbröt Tess. James såg allvarlig ut. Hon hade aldrig sett honom så allvarlig. Men det här var quidditch-planen, och där var han ordentlig och målinriktad. ”Nej, egentligen inte. Men du måste förstå att det här är ett problem.” ”Ja, såklart jag gör. Vissa pratar inte ens med mig.” Suckade Tess. ”Tja, jag får försöka prata med dem.” Avslutade James i brist på annat att säga. De båda gick in mot lagets omklädningsrum (Gryffindors tidigare) och Tess kunde inte låta bli att kasta en hastig blick mot James, och sedan ännu än. James kom på henne med att titta och hon vände hastigt bort blicken. Men James bara log mot henne och hon kände hur det hettade i hela kroppen, ända upp till öronen. Men så klev de in i rummet och James fick annat att tänka på. ”Okej, hörni. Jag måste få prata med er allesammans.” Texas satt redan tyst, men vaktarna Terry och Adam höll just på att bråka om en godisbit. ”Tyst!” Ropade James och alla satte sig på en rad. ”Det är så att det har uppstått vissa problem i laget…” började James, men blev avbruten av Jennifer som fnös hånfullt. ”Jo, som sagt. Vi verkar ha ett problem och en viss motvilja mot Slytherinhemmet.” Sade James och Jennifer fnös ännu en gång lite högre. ”Är det något som du vill säga?” Utbrast Tess helt plötsligt och såg rakt på Jennifer. Hon såg genast ner på sina skor men talade sedan. ”Ja, såklart vi är motvilliga. När har Slytherin någonsin varit snälla mot oss?” Frågade hon alla i laget. ”Och sen när har några av era elevhem varit snälla mot oss?” sade Tess sakenligt, ”Jag börjar tröttna på att vara den som ni hånar och viskar om bakom min rygg. Ja, jag vet att alla elevhem ogillar Slytherin, men ni känner inte mig. Och har jag någon varit elak mot någon av er?” Alla satt tysta och såg ner i marken, som om de skämdes över hur de behandlat Tess. ”Så jag ber er. Ni behöver inte bli bästa vän med mig, men ni kan väl acceptera mig som er lagkamrat? För jag vill vinna lika mycket som er. Och jag ska inte bete mig som en förbannad pestsmittad som ni verkar tro att jag är.” Avslutade Tess och satte sig ner på sin bänk. Hon hade inte märkt att hon ställt sig upp alls. Alla verkade helt tagna. Till och med James. ”Ja, jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Vi är klara för idag.” Sade han och alla reste sig för att gå. Tess stannade kvar en stund för att slippa möta alla blickar som hon antog att hon skulle få. ”Snyggt jobbat.” Hörde hon James säga bakom henne. Tess snodde om och stod plötsligt öga mot öga med honom. Hjärtat började med ens rusa och dunka kraftigt. Bara han inte hör det! Tänkte Tess och såg in i James ögon. Han stod ungefär en halvmeter ifrån henne. ”Tack.” Mumlade Tess tillbaka och slog ner blicken. Hon kunde känna hur blodet pulserade i hennes kropp. De två var helt ensamma i rummet. James kom ett steg närmare henne. ”Om någon klagar på dig nu så är det helt enkelt deras problem. De har inget att vara arga för.” Fortsatte han och Tess nickade ivrigt. Hon backade en aning och stötte i väggen bakom sig, James klev fram ännu ett steg. Tess fick svårt att andas, de vaga andetagen blev häftiga och ytliga. Han måste märka vad det är han gör med mig. Tänkte Tess förvirrat och såg hur han tog ännu ett steg fram till henne. Nu stod de bara några decimeter ifrån varandra och Tess kom på sig själv med att ha slutat andas helt. Nervöst tog hon ett rasslande andetag och andades in doften av James. Den lugnande men samtidigt lagom intensiva doften som svepte runt henne likt ångor drogade henne nästan. Han böjde sig ner mot hennes öra och viskade. ”Det ska bli spännande att få spela med dig.” Sade han i lugn ton och hon kände hur hans öra snuddade vid hennes kind. En stöt gick igenom hela kroppen på henne och hon flämtade till nästan ohörbart men ändå verkade han uppfatta det. För han tog hennes hand i sin och Tess hjärta började dunka mer än någonsin. Hon kände hur hon blev tomatröd i ansiktet. ”Du ser väldigt fin ut i quidditchdräkten. Färgerna passar dig.” Sade han och Tess visste inte vad hon skulle svara. Hennes röst skulle antagligen inte hålla om hon skulle få för sig att säga något. ”Jag tänkte på sig när jag valde ut färgerna tillsammans med Bigbutt.” Fortsatte han. Men Tess lyssnade knappt. Hon såg in i James ögon och nästan drunknade i dem. Så släppte han plötsligt taget och den lilla magin de nyss haft mellan dem var som bortblåst. ”Det börjar bli sent, kom så går vi.” Han började gå mot utgången och Tess stod stelt kvar, hon hade velat stå där med James hela natten. Han stannade upp och såg på Tess. ”Eller du kanske inte vill ta sällskap med mig upp till slottet?” Frågade James. ”Jo, visst.” Svarade Tess hastigt och till hennes lättnad var rösten normal. De två gick under tystnad och när de sedan kom upp till slottet hade de fortfarande inte sagt något mer. ”Vi ses.” Sade James och klev närmare henne igen. ”Mmh.” Svarade hon och så hände allt så plötsligt. James läppar snuddade vid hennes för ett ögonblick och i Tess huvud virvlade miljontals tankar medan kroppen var på väg att explodera. Hon tryckte sig närmare honom men så var han plötsligt borta, innan det ens blev en kyss utav det hela. Orörlig stod hon kvar, som berusad av förälskelse. Dagbok Idag hände något! Mellan James och mig! ♥ Han gillar mig! Det märks, varför skulle han annars gjort som han gjorde? Det hann inte bli något långt, men hans läppar nuddade ändå vid mina! UNDERBART!! Nästa dag var det full rulle på slottet. Tess såg inte James på hela dagen, bara hans lillebror Albus när de hade förvandlingskonst tillsammans. De första skolorna skulle komma samma kväll. I alla fall de första två, ”Dreamstore magiska läroverk” från Australien och ”Windsorays skola för läran om magin” från Nya Zeeland. De båda skulle komma med någon slags flyg-farkost borta ifrån öst och hela skolan brusade av spänning. Klockan sju samlades alla på hela skolan ute på stenbeläggningen utanför entrén. Tess upptäckte Xenia en bit ifrån henne själv och de nickade diskret till varandra. Men James kunde hon inte upptäcka någonstans. Hade han ångrat vad han gjort med Tess kvällen innan? Eller var det så han gjorde med tjejer hela tiden? Var Tess en tjej som alla andra och som fallit för James små trick? Mer hann hon inte fundera, för bakom slottet uppe i skyn syntes en mörk skepnad. Den var mekanisk och liknade mest ett UFO som mugglarna kallade dem. Men den var inte helt runt och lyste inte i neonfärger som det brukade göra i mugglarnas filmer. Faktum var att Tess inte kunde avgöra vilken form den hade alls, för den verkade hela tiden skifta. Farkosten gled ner på en tom gräsplätt där många elever oftast brukade sitta och plugga på våren i solen. En trappa fälldes ner och ut kom vitklädda elever i åldrar från tretton till arton år. Det såg i alla fall så ut. De flesta killarna hade kal hjässa eller kort stubb och flickorna var alla klippta i raka frisyrer. Inget uppklippt eller personligt. Och Tess kunde inte hjälpa att fundera på vad det var för ställe de kom ifrån. Alla vita elever samlades nedanför och så sig förvirrat omkring runt området. De var antagligen inte vana vid de berg och skogen som fanns runt om Hogwarts. Tätt efter de vitklädda klev det ut elever som bar alla möjliga färger. Tess såg på utseendet att de färgglada eleverna kom ifrån Nya Zeeland. De verkade fattigare klädda men samtidigt mycket gladare i uppsynen. De vita, som Tess gissade kom ifrån Australien, såg bekymrade ut och stela. Som om de kom ifrån en snedvriden framtid. ”Välkomna, elever och lärare ifrån Dreamstore och Windsorays till Hogwarts! Inomhus väntar en varm festmåltid och sedan, när alla skolor har anlänt inom denna vecka kommer vi att presentera våra quidditchlag för varandra.” Det var Rektor McGonagall som talade med förstärkt röst. Eleverna från de främmande skolorna nickade och klappade händerna som på given signal och alla tågade in mot stora salen. Skriv vad ni tycker så är ni jättegulliga ^^) 15 apr, 2012 17:47 |
Borttagen
|
Underbart superbäst!
15 apr, 2012 17:52 |
Borttagen
|
ÄLSKAR DET KAPITLET !!! ♥ HELT AWESOME !! ♥ ♥
15 apr, 2012 17:55 |
95mas
Elev |
15 apr, 2012 18:13 |
Elin Lovegood
Elev |
15 apr, 2012 19:17 |
Borttagen
|
Yeey, det kom!
Och det var SuperSuperSuperSuperSuperSuperSuperSuperSuperSuperSuperSuperAwesome!!! 15 apr, 2012 19:56 |
Forum > Fanfiction > Den mörka konsten att spela quidditch [SV]
Du får inte svara på den här tråden.